Ordlista och facktermer

Här hittar du vanliga ord och begrepp som förekommer inom gymnasial yrkesutbildning.

A

APU - Arbetsplatsförlagd utbildning (Workplace training)

Kursplanestyrd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning ingår i alla nationella program med yrkesinriktning. APU skall omfatta minst 15 veckor.

Avgångsbetyg (School leaving certificate)

Se information om slutbetyg. Avgångsbetyg är en äldre beteckning för slutbetyg.

B

Betyg (Grades)

Ges på varje avslutad kurs och på projektarbetet i gymnasieskolan. Betygen ges i skalan:

IG ( Icke godkänd)
G (Godkänd)
VG (Väl godkänd)
MVG (Mycket väl godkänd)

Betygskriterier (Grading criteria)

För varje kurs finns det nationellt fastställda betygskriterier som anger vilka mål eleven skall uppnå för att få ett visst betyg.

Behörighet (Eligibility)

För att kunna antas till ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan så måste eleven ha slutfört årskurs 9 i grundskolan med minst betyg G (godkänt) i svenska, engelska och matematik.

F

Förlängd undervisning (Extended studies)

Undervisningen på ett program kan om det finns särskilda skäl förlängas till mer än tre år.

Fristående gymnasieskolor (Independent upper secondary schools)

Är godkända och står under tillsyn av Skolverket. Utbildningen vid friskolor skall motsvara de kunskaper och färdigheter som den kommunala skolan skall ge på de nationella och specialutformade programmen. Friskolor har rätt att utfärda betyg enligt samma regler som den kommunala skolan. Skollag, skolförordning och läroplan samt programmål, kursplaner och betygskriterier gäller även för friskolor.

Fullständigt program (Complete program)

För ett fullständigt program krävs att eleven fått betyg på kurser motsvarande 2500 gymnasiepoäng. Normal studietid för ett fullständigt program är tre år.

G

Garanterad undervisningstid (Guaranteed teaching hours)

En elev på estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet har rätt till minst 2180 timmars undervisningstid, övriga nationella program har rätt till minst 2430 timmars undervisning. En timme är lika med 60 minuter.

I

Individuellt program (Individual programme)

Kan väljas av elever som är osäkra på sitt utbildnings- eller yrkesval eller som saknar de förkunskaper som krävs för att komma in på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan. Det individuella programmet skall förbereda eleverna för att gå in på ett nationellt program. Se även PRIV.

Individuellt val (Individual options)

Alla elever får göra individuella val av kurser på sitt program (minst 300 gymnasiepoäng). Skolorna erbjuder olika kurser, både nationella och lokala som eleverna kan välja på.

Inriktning (Orientation)

Det finns olika inriktningar inom programmen. Dessa är valbara och skall ge fördjupning inom olika områden. Se även Nationell inriktning och Lokal inriktning.

K

Karaktärsämne (Subjects specific to a programme)

Är de ämnen/kurser som ger programmet dess karaktär och inriktning. För de yrkesinriktade programmen är det yrkesämnen/kurser som är karaktärsämnen. För mer information se programstrukturen för de olika programmen.

Kommunal gymnasieskola (Municipal upper secondary school)

Varje kommun har ansvar för att erbjuda gymnasieutbildning till sina invånare. I de flesta kommuner finns gymnasieskola som erbjuder både nationella, specialutformade och individuella program. Även landstingskommuner kan erbjuda utbildning, framförallt inom naturbruk och omvårdnad.

Kurs (Course)

Alla ämnen i gymnasieskolan är indelade i kurser som ofta bygger på varandra. En A-kurs är grundnivån och i vissa ämnen finns det kurser ända upp till E-nivå. Varje kurs ger gymnasiepoäng på mellan 50 och 200 (i undantagsfall fler) poäng. Kurspoängen skall alltid vara delbar med 50.

Kurskod (Course code)

För alla nationella kurser finns nationellt fastställda kurskoder. Dessa finns på elevens slutbetyg eller samlade betygsdokument.

Kursplan (Syllabus)

För varje kurs finns en kursplan där kursens mål framgår. Skolverket fastställer kursplaner för nationella kurser. För lokala kurser är det den lokala skolhuvudmannen som fastställer kursplan.

Kärnämne (Core subjects)

Kallas de ämnen/kurser som ingår i alla program på gymnasieskolan. Dessa utgör tillsammans 750 poäng.

Svenska/Svenska som andra språk A+B 200 poäng
Engelska A 100 poäng
Matematik A 100 poäng
Samhällskunskap A 100 poäng
Religionskunskap A 50 poäng
Naturkunskap A 50 poäng
Estetisk verksamhet 50 poäng
Idrott och hälsa A 100 poäng

L

Lokal inriktning (Local orientation)

En skolhuvudman kan inrätta en lokal inriktning av ett nationellt program. En lokal inriktning bör svara mot ett lokalt behov som inte tillgodoses genom någon av de nationella inriktningarna som finns. Se även Nationell inriktning.

Lokal kurs (Local course)

En skolhuvudman kan utforma en lokal kurs som svarar mot ett sådant behov som inte tillgodoses av en nationell kurs. Kursen måste ha en kursplan och betygskriterier som fastställs lokalt.

Lärande i arbetslivet, LIA (Learning in working life)

Är en försöksverksamhet som ger möjlighet att förlägga minst 30 veckor av ett yrkesprogram på en arbetsplats. LIA regleras genom avtal mellan skolan, eleven och arbetsplatsen.

Läroplan (Curriculum)

Läroplanen för gymnasieskolan innehåller mål och riktlinjer för all gymnasieutbildning och fastställs av regeringen. Nuvarande läroplan för gymnasieskolan trädde i kraft 1994 (Lpf 94)

Läsår (School year)

Ett läsår skall omfatta 40 veckor (178 skoldagar) och vara uppdelat på två terminer ? en hösttermin med start i augusti och en vårtermin som avslutas i juni.

M

Moderna språk (Modern languages)

Elever på de yrkesinriktade programmen kan läsa moderna språk inom ramen för de valbara kurserna. Moderna språk delas in i olika nivåer från 1 till 7 där nivå 1 utgör nybörjarnivå. Varje nivå motsvarar 100 poäng.

Modersmål (Mother Tongue Tuition)

Alla elever som har ett aktivt annat modersmål än svenska kan få läsa modersmål inom ramen för sitt program. Det finns tre nationella kurser i modersmål på motsvarande 250 poäng.

N

Nationell inriktning (National orientation)

På de flesta program kan eleverna välja en inriktning för att få en mera specialiserad utbildning. Ofta väljs inriktning först i årskurs 2 eller 3. Det finns nationella inriktningarna som är fastställda av regeringen. Se också Lokala inriktning.

Nationellt program (National programme)

Det finns 17 nationellt fastställda program i gymnasieskolan. Dessa skall vara grund för fortsatt utbildning samt för yrkesverksamhet.

Nationella prov (National tests)

Finns för kärnämneskurserna i svenska, svenska som andra språk, engelska, matematik samt för vissa karaktärsämneskurser. Dessa prov är ett hjälpmedel för lärarna vid betygsättning. Proven fastställs av Skolverket och man har gemensamma provdagar över hela landet.

P

Poäng, gymnasiepoäng (Credits, gymnasiepoäng)

Varje kurs har ett fastställt antal gymnasiepoäng som är ett mått på kursens omfattning (tid/arbetsinsats) i förhållande till målen. När en elev nått målen och betyg utfärdats får eleven poäng för kursen.

PRIV, programinriktat individuellt program (Programme Oriented Individual Programme)

Skall förbereda elever för ett nationellt eller specialutformat program. PRIV anordnas för en grupp elever. PRIV är oftast ett läsår.

Programmål (Programme goals)

För varje program skall det finnas programmål. För de nationella programmen fastställs målen av regeringen, för specialutformade program av skolhuvudmannen.

Programstruktur (Programme structure)

Är en beskrivning av innehållet (ofta grafiskt), d.v.s. vilka kurser som ingår i ett program. Den visar också vilka kurser som är obligatoriska och vilka som är valbara.

Projektarbete (Project work)

På alla program ingår ett projektarbete om 100 poäng. Projektarbetet är ett självständigt större arbete där eleven kan fördjupa sig inom ett område knutet till karaktärsämne. Betyg ges på projektarbetet.

Prövning (Examinations)

Elever har möjlighet att istället för att delta i undervisningen göra en prövning (genomgå ett stort prov) för att få ett betyg i kurs/kurser som ingår i deras program. Elever som läst en kurs men fått betyg IG kan också få pröva för att få ett högre betyg.

R

Reducerat program (Reduced programme)

En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser som ingår i programmet om eleven har studiesvårigheter. En elev får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program.

Riksrekryterande (National recruitment)

Om en utbildning är riksrekryterande så innebär det att elever från hela landet får söka och att ingen har företräde p.g.a. bostadsort.

S

Samlat betygsdokument (Transcript of final grades)

Är en sammanställning över de betyg som satts för en elev fram till ett visst datum. Se även slutbetyg.

Skollag (Education Act)

Är den lag som styr hela skolans verksamhet och som fastställs av Riksdagen.

Skolförordning (School ordinance)

Gymnasieförordningen reglerar ytterligare (utöver skollagen och en del andra förordningar) genom olika bestämmelser hur verksamheten i skolan skall drivas.

Slutbetyg (School leaving certificate)

Slutbetyg utfärdas då elev genomgått ett nationellt eller specialutformat program och fått betyg på alla kurser som ingår i programmet.

Specialutformat program (Specially designed programme)

Ett specialutformat program skall motsvara ett nationellt program på så sätt att det skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskola eller för yrkesverksamhet. Styrelsen för utbildningen skall fastställa programmål. Programmet kan utformas för att tillvarata elevers speciella intressen eller ett lokalt behov på arbetsmarknaden.

Studieväg (Study routes)

Det program eller, om programmet är indelat i inriktningar, det program och den inriktning som eleven går på.

U

Utökat program (Expanded programme)

Om en elev frivilligt deltar i undervisning i kurser som ligger utanför elevens fullständiga program. Detta innebär att slutbetyget omfattar mer än 2500 poäng.

V

Valbar kurs (Optional courses)

Inom varje program finns möjlighet att välja kurser som skolan erbjuder. Vissa kurser skall alltid erbjudas som valalternativ.

Y

Yrkesämne (Vocational subjects)

Karaktärsämne som har en yrkesinriktad profil.

Ä

Ämne (Subject)

För varje ämne finns syfte, karaktär och uppbyggnad beskrivet. Alla ämnen i gymnasieskolan består av kurser som ofta bygger på varandra. En A-kurs är en grundkurs och i vissa ämnen finns det kurser ända upp till nivå E. Se även Karaktärsämne, Kärnämne och Yrkesämne.