Så styrs skolan

Styrdokumentens uppbyggnad är ett uttryck för ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och skolan.

Staten anger i styrdokumenten de nationella ambitioner och krav som skall garantera likvärdigheten i skolan. Kommunerna ansvarar för att verksamheten genomförs enligt de beslut som riksdag och regering fattar. Skolan har stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå de mål som staten satt upp. Skolorna, kommunerna och staten följer på olika sätt upp och utvärderar verksamheten för att se att målen verkligen nås.

Övergripande mål

Detta är resultatet av en lång process av decentralisering av ansvar som skett i samhället, inte bara på skolans område. Det är en process som både handlar om medborgarens rätt till inflytande och ett allt komplexare samhälles behov av lokalt anpassade lösningar. Staten styr inte med detaljerade regler, som inte ger utrymme för lokalt inflytande. Istället styrs skolan med övergripande ramar eller mål och de resultat som verksamheten åstadkommer följs upp och utvärderas. Ett viktigt instrument för uppföljningen och värderingen av verksamhetens resultat är kvalitetsredovisningen som varje skola och varje kommun är skyldig att upprätta årligen.

Olika nivåer

Styrningen av skolan sker på olika nivåer som skall samordnas med varandra. Nationellt bestäms utbildningens inriktning, vilka ämnen som skall finnas i skolan, vilka mål och riktlinjer som skall gälla och vad alla elever minst skall kunna. På kommunal nivå och för varje skola beslutas om organisation och fördelning av resurser mm. Lokalt har rektor det övergripande ansvaret för den enskilda skolans resultat.

Det lokala frirummet

Lärare och elever tolkar målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera innehållet, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisningen. Det innebär att även eleverna behöver läsa och förstå de krav som kursplanerna innehåller och att lärarna behöver stödja och hjälpa eleverna i detta arbete, så att innehållet blir begripligt. Det finns många sätt att lära sig på, oändligt mycket stoff att välja och många olika sätt att arbeta på. Lärarna använder sin yrkeskunskap och yrkeserfarenhet för att tillsammans med eleverna göra alla dessa val. Detta är det lokala frirummet.

Deltagande målstyrning

Det lokala friutrymmet ger möjlighet till deltagande målstyrning. Den deltagande målstyrningen förverkligas genom samtal, i bedömningar och i urval som görs i skolan och i klassrummet och som resulterar i en lokal tolkning av målen. Målen blir "färdiga" först när lärare och elever har tagit ställning till vilket stoff och vilka metoder som främjar lärandet.