Hur går det till?
Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna som rör Lärarfortbildningen.
- Vilka lärare får delta?
- Vilka skolformer omfattas?
- Vilka kurser kan jag läsa?
- Vad ska jag läsa för att bli behörig?
- Vad är tidigare- respektive senarelärare?
- Hur många högskolepoäng får jag läsa?
- Vad är en skolhuvudman?
- Hur och när anmäler jag mig?
- Vilken ersättning får jag?
- Studera under arbetstid eller tjänstledighet?
- Påverkas min sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och pension?
Vilka lärare får delta?
Svar: För att få delta i Lärarfortbildningen måste du ha en lärarexamen, förskollärarexamen eller en fritidspedagogexamen. Du måste undervisa i förskoleklass till och med vuxenutbildningen. Dessutom ska du ha en anställning, tills vidare eller för en begränsad tid, hos kommun eller annan huvudman inom skolväsendet. Som föräldraledig kan du inte delta i Lärarfortbildningen.
Lärare med utländsk lärarutbildning måste kunna uppvisa ett behörighetsbevis. Det är Högskoleverket som utfärdar sådana.
För mer information, kontakta HögskoleverketVilka skolformer omfattas?
Svar: Satsningen omfattar följande skolformer: förskoleklass, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Satsningen omfattar det offentliga skolväsendet, enskilda verksamheter och fristående skolor.
Vilka kurser kan jag läsa?
Svar: Det finns ett stort utbud av kurser inom ramen för Lärarfortbildningen. Du kan välja mellan följande:
Skolverkets köpta kursutbud
Under hösten 2011 kommer det inom Skolverkets köpta kursutbud att finnas dels de vanliga kompetensutvecklande kurserna samt dels kurser som är framtagna för att vara behörighetsgivande. OBS! Du som påbörjar en köpt kurs under hösten 2011 kan utgå ifrån att det är möjligt att läsa hela kursen, oavsett om kursen fortsätter in under vårterminen 2012 eller höstterminen 2012. Information om de köpta kurserna kommer i början av april att finnas under rubriken "Kurser per lärosäte/ämne hösten 2011".
Vi återkommer inom kort med mer information.
Reguljära kurser
Det är liksom tidigare möjligt att läsa kurser inom lärosätenas reguljära kursutbud. Här finns dock under höstterminen 2011 en begränsning i och med att det endast är möjligt att få statsbidrag inom ramen för Lärarfortbildningen för studier som sträcker sig fram till årskiftet 2011/2012 då Lärarfortbildningen upphör och Lärarlyftet II inleds. Det är fortfarande oklart om reguljära kurser kommer att rymmas inom Lärarlyftet II.
Studier vid utländskt lärosäte
Du kan också läsa kurser på grundnivå eller avancerad nivå vid ett utländskt universitet eller högskola som är godkänt av Högskoleverket. Här finns dock under höstterminen 2011 en begränsning i och med att det endast är möjligt att få statsbidrag inom ramen för Lärarfortbildningen för studier som sträcker sig fram till årskiftet 2011/2012 då Lärarfortbildningen upphör och Lärarlyftet II inleds.
Vad ska jag läsa för att bli behörig?
Svar: Du som lärare behöver själv ta reda på vad som krävs för att bli behörig i det ämne du undervisar i. Om du är osäker på vad som behöver kompletteras kan du ta kontakt med en studievägledare på berört universitet eller högskola.
Vad är tidigare- respektive senarelärare?
Svar: Tidigarelärare utgörs av lärare som undervisar i förskoleklass samt årskurs 1-6. Senarelärare utgörs av lärare som undervisar i årskurs 7-9, gymnasieskolan eller vuxenutbildning. Orsaken till denna indelning är att den tillåtna omfattningen av utbildning inom ramen för Lärarfortbildningen ser olika ut beroende på om du är tidigare- eller senarelärare.
Hur många högskolepoäng får jag läsa?
Svar: Tidigarelärare kan maximalt studera 30 högskolepoäng (hp) och senarelärare maximalt 45 hp. När det gäller kurser ur universitetens och högskolornas reguljära kursutbud eller studier vid utländskt universitet gäller att studier inom ramen för Lärarfortbildningen minst ska omfatta 10 hp för tidigarelärare och minst 20 hp för senarelärare.
Vad är en skolhuvudman?
Svar: Med huvudman menas den som ansvarar för skolverksamheten; kommun, landstinget, staten eller en fristående huvudman. Det är skolans huvudman som prioriterar ämnen och beslutar om vilka lärare som får delta.
Hur och när anmäler jag mig?
Svar: Om du är intresserad av en kurs kontaktar du din rektor som i sin tur vänder sig till skolans huvudman. Det är skolans huvudman som prioriterar ämnen och beslutar om vilka lärare som får delta. När du fått dina val godkända anmäler du dig via studera.nu. Det är viktigt att du skickar in ett skriftligt godkännande från skolans huvudman till Antagningen, 833 82 Strömsund.
Ansökan för höstterminen 2011 sker:
- 15 mars-15 april reguljära kurser
- 1-17 maj Skolverkets köpta kurser
Vilken ersättning får jag?
Svar: Du får behålla minst 80 procent av din lön under den tid du studerar. Det är staten och skolhuvudmannen som tillsammans står för de kostnaderna. Studier och eventuellt arbete får tillsammans inte överstiga heltid. Det är alltså inte möjligt att studera på sin fritid och få lönebidrag.
Studera under arbetstid eller tjänstledighet?
Svar: Ett deltagande inom ramen för Lärarfortbildningen kan läggas upp på olika sätt. Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare (4 §) ger tre möjligheter:
- du kan delta i Lärarfortbildningen under arbetstid. Det betyder att studierna kan betraktas som arbete med full lön.
- du kan vara tjänstledig (tjänstledig med lön) under den tid du studerar, med 80 procent av lönen för den tjänstlediga tiden.
- du som är deltidsanställd kan studera under den tid som inte utgör arbete under förutsättning att studier och arbete inte uppgår till mer heltid.
Det är huvudmannen för din skola som avgör hur deltagandet ska läggas upp och organiseras. Lärarens tjänsteförordnande hos huvudmannen utökas så att det omfattar både studier och arbete. Om du till exempel arbetar 65 procent och ska studera 25 procent, blir förordnandet på 90 procent. Oavsett hur deltagandet organiseras gäller att arbete och studier tillsammans inte får överstiga heltid.
Påverkas min sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och pension?
Inkomsten ligger till grund för till exempel beräkning av sjukpenning och pension. Studerar du under arbetstid med full lön påverkas inte sjukpenninggrundande inkomst och pension. Om du istället är delvis tjänstledig (med lön) för studier grundar sig SGI på den del som du är i tjänst. Till exempel: är du tjänstledig för studier 50 procent och är i tjänst 50 procent, grundar sig SGI på 50 procents tjänstgöring.
Senast granskad: 18 april 2011
Innehållsansvar: Kompetensutvecklingsenheten

