Illustration av Eva-Lena Hedvall ur antologin Kraften av samverkan.

Bättre hjälp för utsatta med samverkan

Barn och unga kan få snabbare och mer effektiv hjälp när skolan samverkar med andra. Politisk förankring, tydlig styrning och samsyn är delar som behövs för att samverkan ska fungera bra.
- Min yttersta förhoppning är att fler barn och unga ska få stöd och hjälp, säger Eva-Lotta Eriksson, projektledare på Skolverket.

En tredjedel av Sveriges kommuner har deltagit i ett projekt under 2007-2009 för att utveckla och pröva metoder för samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Meningen är att en effektiv samverkan ska ge bättre och tidigare hjälp till de barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. De lokala projekten har samverkat kring fyra områden: stor olovlig frånvaro, brottsförebyggande arbete, drogförebyggande arbete och psykisk ohälsa. Många projekt har även tagit ett större grepp som omfattat mer än ett område.

Delar som fungerar

Tre beståndsdelar som återkommer hos olika projekt oavsett område och samverkansmodell är multikompetenta team, samordnare för samhällsinsatser och individuellt stöd. Ett multikompetent team kan exempelvis bestå av pedagoger , speciallärare och familjebehandlare.
Teamet kan jobba samstämmigt och sätta ett gemensamt mål utifrån barnets bästa, menar Eva-Lotta Eriksson.
- Ett sådant team kan upptäcka behov där flera aktörer måste gå in tillsammans eftersom ingen av verksamheterna ensamt kan täcka in behoven hos ett barn eller en ung person, förklarar Eva-Lotta Eriksson, projektledare på Skolverket.

När barn och unga behöver hjälp av samhället krävs ofta kontakt med väldigt många olika myndighetspersoner. Beroende på problem och behov så kan det handla om upp till tio olika samhällskontakter för att stödja ett barn eller ungdom i svårigheter. Då kan en samordnare eller koordinator visa vägen in i samhällssystemet.
- Det är väldigt komplext för någon att hantera alla kontakter själv. I synnerhet om man inte mår så bra, vilket verkligen är fallet för de här barnen och ungdomarna, säger Eva-Lotta Eriksson.

Det individuella stödet handlar om att stötta barnet under dagen. Det kan vara en coach som är en nära personlig kontakt och som hjälper till att strukturera dagen för eleven.
- En coach blir ett stöd för eleven att klara sin skoldag. En person som stämmer av vad som händer under dagen, hjälper kanske till med läxor och som finns där för eleven, säger Eva-Lotta Eriksson.

Att bygga en god samverkan

Hälsoakademin vid Örebro universitet har på uppdrag av Skolverket undersökt samverkansprocessen i de över 100 projekten som deltagit i satsningen. De har tittat på vad som behövs för att samverkan ska fungera på ett bra och effektivt sätt.

På den politiska nivån krävs långsiktighet när samverkan ska utvecklas. De politiska blocken bör vara överens om vilka prioriteringar som ska gälla en längre tid och ge det resurser, menar professor Berth Danermark vid Örebro universitet.
- Sådana här strukturer tar tid att bygga upp och de som arbetar med samverkan behöver veta att prioriteringarna ligger fast över en längre tid, säger Berth Danermark.

Förvaltningar och huvudmän på ledningsnivå ansvarar för att ge tydliga uppdrag till verksamheten och göra det möjligt för den enskilde medarbetaren att samverka.
- Ledningen behöver redan vid planeringen tänka in de synpunkter om styrning, struktur och samsyn som finns beskrivna i "Strategier för samverkan", påpekar Berth Danermark.
Strategier för samverkan från 2007 är en gemensam rapport från Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen.

De som arbetar med barn och unga behöver förutsättningar för att samverkan ska bli en del i det ordinarie arbetet. Samverkan bör vara knutet till funktion och inte till person.
- Det är även viktigt att skapa kriterier för att avgöra om det blir bättre av att samverka. Då vet man vilken nytta man får ut av att samverka, säger Berth Danermark.

Positiva effekter

En positiv effekt av god samverkan är att barn, unga och deras föräldrar upplever att hjälpen kommer tidigt och att de känner sig mer delaktiga. Projekten har också utvecklat smidigare arbetssätt kring barn som far illa. Ett exempel är att Barn- och ungdomspsykiatrin upplever att de genom samverkan får rätt typ av ärenden. Mellan skola och socialtjänst finns exempel på samverkan som gör att föräldrar kan ansöka om en insats för sitt barn istället för att skolan gör en anmälan.

Ta tillvara erfarenheter

Förutom rapporten finns sedan tidigare Skolverkets antologi "Kraften av samverkan", med erfarenheter från några av de lokala projekten.
- Min yttersta förhoppning är att vi vuxna ska begrunda och arbeta med dessa nya erfarenheter så att fler barn och unga i Sverige kan få stöd och hjälp, säger Eva-Lotta Eriksson.

Text: Annika Mellberg