Barnen i förskolan bedöms alltmer

2008-11 - Att förskolan ska bedöma verksamheten och inte det enskilda barnet är tydligt formulerat i läroplanen. Men Skolverkets utvärdering visar att det enskilda barnets prestationer bedöms alltmer.

Sedan Skolverkets förra nationella utvärdering för fem år sedan har andelen kommuner som fattat beslut om att införa individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolan ökat från 10 till 48 procent. IUP inom förskolan är inte ett krav men det är ofta politiker tillsammans med förvaltningschefer som tar beslut att använda dem i förskolan. Det hänger samman med att skolan och förskolan närmar sig varandra och har gemensamma mål.
- Det är en svår balansgång att inte bedöma det enskilda barnets prestationer, eftersom det i så fall strider mot läroplanen, säger Gunnar Åsén, ansvarig för utvärderingen.
- I kommuner där de har en gemensam mall inom förskolan och skolan för IUP är pedagogerna ofta kritiska. När de fått utforma sina egna mallar så är de mer nöjda.
Sekretessen är ett problem och många inom förskolan tycker också att IUP leder till onödigt mycket pappersarbete.

Särskilt stöd och bedömningsmaterial i förskolan

Andelen barn med behov av särskilt stöd har ökat inom förskolan. Det är en ekonomisk fråga eftersom det handlar om resurser. Utvärderingen visar att de insatser som förskolan sätter in är effektiva men otillräckliga. För att få ökade personalresurser krävs det oftast en diagnos och det är svårt att få det under förskoletiden eftersom det tar lång tid att göra utredningar.
- En anledning att andelen barn med stödbehov har ökat kan vara att det används fler diagnoser idag. Får förskolan en diagnos på ett barn så kan det bli lättare att få en resurs tilldelad till barnet, säger Gunnar Åsén.

I 60 procent av landets kommuner används olika typer av material för bedömning av barns språkutveckling på flertalet förskolor. Att använda bedömningsmaterial kan vara bra när pedagogerna misstänker att ett barn har speciella svårigheter, menar Gunnar Åsén. Men en del bedömningsmaterial som är framtagna för att bedöma barn med speciella behov används på alla barn i vissa kommuner.
- Till exempel används Läsutvecklingsschemat (LUS) som inte är framtaget för att användas på förskolebarn.

En del av en internationell trend

Att förskolan förbereder för skolan är en del av en internationell trend där Sverige inte är opåverkat, menar Gunnar. Det handlar ofta om att förskolan ska bidra till att förbättra måluppfyllelsen i grundskolan.
- Risken är att man försöker påskynda barns lärande så att det får negativa effekter.
Det blir inte motivationsskapande.
- Det finns omfattande undersökningar av primary school elever i England där tester av femåringar pågått i snart tjugo år. Men engelska barn gör sämre resultat i internationella kunskapsmätningar än de gjorde innan testerna började.
Inom skolområdet tar det ofta 10-15 år innan större läroplansreformer slår igenom, men i förskolan kunde man redan fem år efter införandet se att läroplanen hade fått inflytande.
- Personalen i utvärderingen anser att det är läroplanen och dess genomslag som har haft störst betydelse, säger Gunnar Åsén.

Efterlängtad läroplan

Sedan förskolans läroplan kom 1998 så har den pedagogiska medvetenheten ökat och förskolan har blivit bättre på att synliggöra, att dokumentera sin verksamhet och att arbeta med utvärderingar.
- Läroplanen var väldigt efterlängtad, det är ett dokument som skrev fram mycket av det som redan var på gång i förskolan och gjorde det till norm, berättar Gunnar Åsén.
Bristen på förskollärare är en annan viktig fråga som uppmärksammas i utvärderingen. Särskilt i glesbygden men också i storstäderna har förskolan problem att rekrytera förskollärare. De flesta förskolor vill anställa fler förskollärare men det går inte.
- Det är fler småbarnsfamiljer än på länge och det utbildas för få förskollärare idag. Vissa orter som har lärarutbildningar har 70 procent förskollärare i förskolan men andra orter har bara 30 procent, säger Gunnar Åsén.

Skolverket har fått ett nytt uppdrag om att förtydliga målen i läroplanen för förskolan. Uppdraget fokuserar på språk, matematik, naturvetenskap och teknik och i det finns en strävan att öka förskolans skolförberedande roll, men detta ska lekas fram på ett pedagogiskt sätt. Uppdraget handlar också om kompetensutveckling av förskollärare, bland annat när det gäller barns språkutveckling.

Text: Anna Ström