Räknesätten svåra för eleverna i trean

Det gick bättre i svenska och lite sämre i matematik. 27 procent av eleverna behöver utveckla förståelsen för de fyra räknesätten. Det visar resultaten från den första omgången nationella prov i årskurs 3.
- Resultaten påminner om det vi har sett i proven för årskurs 5 för liknande målområden, säger Maj Götefelt, projektledare på Skolverket.

Skolverket har från ett urval av 400 skolor fått in resultat från första omgången av de nationella ämnesproven i årskurs 3. Urvalet motsvarar 12 procent av alla elever i årskullen.
De nationella proven i trean prövar ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. Genom 14 olika delprov prövas hur eleverna klarar av den lägsta godtagbara kunskapsnivån för några av målen i årskurs 3.
- Det har varit kort om tid för lärarna att ställa om undervisningen efter de nya målen, säger Maj Götefelt som är Skolverkets projektledare för de nationella proven i årskurs 3.

Svårt att välja räknesätt

De delprov i matematik där det gick bäst handlade om geometriska figurer, taluppfattning och rumslig uppfattning. Här klarade fler än 90 procent av eleverna att uppnå kravnivån.
Några av de nationella delproven prövar helt nya mål, exempelvis att "Förstå samband mellan räknesätten". På detta delprov nådde bara 73 procent den lägsta kravnivån.

Uppgiften är att i en äventyrsberättelse hjälpa till med att dela upp kulor genom att välja bland bilder och symboler för räknesätten. Barnen ska inte räkna utan bara kryssa i ett av de fyra räknesätten.
- Vi har fått höra i kommentarer från lärare att det är många som väntar med genomgång av alla de fyra räknesätten och att många läromedel tar upp division först i årskurs 4, förklarar Maj Götefelt.
Av alla delproven i matematik hade föräldrarnas utbildningsnivå störst betydelse för elevernas resultat i detta delprov.

Ett annat delprov i matematik där många elever hade svårt att nå kravnivån var delprovet som handlade om skriftliga räknemetoder. Strax över 80 procent klarade denna kravnivå. Eleverna får räkna med plus och minus och sedan skriva, rita eller förklara för läraren hur de tänker.

Lätt att berätta muntligt

I svenska och svenska som andra språk gör barnen samma delprov men bedömningsanvisningarna skiljer sig åt för ämnesproven.
Bästa delprov handlade om muntligt berättande. Där skulle eleverna berätta och beskriva vardagliga händelser och även ta och ge muntliga instruktioner. 98 procent klarade kravnivån för svenska och 91 procent klarade kravnivån för svenska som andraspråk.

Svårast delprov att klara för båda grupperna var läsning av faktatext. Faktatexten handlade om djur och människors språk. Läraren läste först en text och sedan läste eleven vidare själv, svarade på kryssfrågor och till sist fick de skriva och rita fritt.
- Det som är intressant är att resultaten påminner om det vi har sett i femmans prov för liknande målområden, säger Maj Götefelt.

Proven visar endast på den lägsta kravnivå som eleverna har rätt att uppnå.
- De elever som ej når kravnivån har förstås rätt till hjälp att nå målen men också de elever som har klarat av delproven har rätt att utvecklas utöver denna nivå, säger Maj Götefelt.

Kvitto på det som fungerar

En lärare kan genom proven få några svar på vad som behöver mer fokus i undervisningen, men också få ett kvitto på det som fungerar väl, menar Maj Götefelt. För elever och föräldrar blir det tydligt vad barnet behöver arbeta mer med eller om barnet behöver extra stöd. Kommuner och skolor får en övergripande bild av hur väl undervisningen fungerar för de prövade målen. Proven kan ge underlag för satsningar på fortbildning, omfördelning av resurser eller andra insatser.
- Flera ansökningar som har kommit in till matematiksatsningen under sommaren anger resultaten på de nationella proven i årskurs 3 som en orsak till att skolan eller kommunen ansöker om medel, säger Maj Götefelt

I stort har proven tagits emot väl av lärare och elever, mycket tack vare höstens satsning på information med material, filmer och konferenser, menar Maj Götefelt.
- Från lärare har vi hört att barnen tycker att det har varit roligt och det är nog det viktigaste, säger Maj Götefelt.

Text: Annika Mellberg

För frågor kontakta

Maj Götefelt
E-post: maj.gotefelt@skolverket.se
Telefon: 08-52733428