Vanliga frågor och svar

• Vilka regler gäller kring utökning av ett program?
• Vad gäller kring betyg när elever läser reducerat program på gymnasiet?
• Hur ska skolan göra med studieplanen när en elev byter program på gymnasiet?
• Kan ett gymnasialt slutbetyg på 2500 poäng utökas med en halv kurs?
• Hur gör man för att få stöd i skolan?
• Vad ska stå i ett åtgärdsprogram?
• Vilket stöd kan man kräva av en skola?
• Hur gör man om skolan inte erbjuder tillräckligt med stöd eller följer upprättat åtgärdsprogram?
• Hur ska skolan agera om en elev blir kränkt i skolan?
• Vad kan man göra om skolan inte gör något när en elev blir kränkt?
• Hur gör den elev som är missnöjd med ett betyg?
• Kan läraren IG-varna en elev i grundskolan?
• Vad är viktigt att tänka på då man planerar gymnasieskolans individuella program (IV)?
• Hur ser kraven ut för behörighet till gymnasieskolan 2011/12?
• Vad gäller kring en kommuns fördelning av elever i de egna grundskolorna?
• Får en fristående gymnasieskola anordna utbildning inom det individuella programmet?
• Hur regleras bidragsbeloppet till de fristående skolor som har rätt att anordna ett individuellt program?

Vilka regler gäller kring utökning av ett program?

Svar: Rektor kan besluta om ett utökat program om eleven önskar det och kan antas tillgodogöra sig utbildningen på ett tillfredställande sätt, på såväl fullständigt program som den eller de frivilliga kurserna (dvs utökade kurser).
I såväl elevens individuella studieplan som i slutbetyget skall det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet.
(Gymnasieförordningen 5 kap. 22§, 1kap. 12§ , 7 kap. 10§)

Vad gäller kring betyg när elever läser reducerat program på gymnasiet?

Svar:En elev får inte längre grundläggande behörighet för högskolestudier när eleven fått slutbetyg från reducerat program. Innan slutbetyget utfärdats har eleven dock rätt att genom förlängd undervisning läsa in kurser eleven befriats från (5 kap. 25§ gymnasieförordningen).

Hur ska skolan göra med studieplanen när en elev byter program på gymnasiet?

Svar:Man skriver en ny studieplan där kurser som eleven tidigare har läst kan tas med om de hänger ihop med det nya programmets mål.

Kan ett gymnasialt slutbetyg på 2500 poäng utökas med en halv kurs?

Svar:Nej, ett fullständigt program innehåller 2500 poäng. De elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 15 augusti 2007 måste ha ett slutbetyg där det tydligt framgår vilka kurser som ligger inom de fullständiga 2500 poängen och vilka kurser som är utökade. I och med de nya tillträdesreglerna till högskolan och universitet kan elever med felaktigt utformade slutbetyg få problem när de söker utbildningar.

Hur gör man för att få stöd i skolan?

Svar:Prata i första hand med läraren. Vid misstanke om att en elev har svårigheter i skolarbetet ska rektor se till att behovet utreds. Rektorn är ansvarig för att se till att rätt stöd ges. Behöver en elev stöd ska skolan ge detta och ett åtgärdsprogram ska skrivas.

Vad ska stå i ett åtgärdsprogram?

Svar:I åtgärdsprogrammet ska det stå vilket stöd eleven behöver och hur skolan ska utforma och genomföra det. Det ska också stå vem eller vilka som är ansvariga för stödet och hur skolan tänker följa upp att stödet fungerar. Elever och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Vilket stöd kan man kräva av en skola?

Svar:Skolan ska erbjuda ett stöd som fungerar för den enskilde eleven utifrån den utredning som gjorts. Exakt hur stödet ska utformas står inte i lag eller förordning, utan bestäms lokalt utifrån den enskilde elevens behov. Rektor beslutar om vilket stöd en elev ska få.

Hur gör man om skolan inte erbjuder tillräckligt med stöd eller följer upprättat åtgärdsprogram?

Svar:Prata i första hand med läraren eller rektor. Rektor är ansvarig för att stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Har du synpunkter om stödet för en viss elev vänder du dig till rektor. Om inte det ger resultat kan du kontakta ansvarig tjänsteman i kommunen. Är det en fristående skola kontaktar du styrelsen för skolan.

Hur ska skolan agera om en elev blir kränkt i skolan?

Svar:När det finns misstanke om kränkningar ska rektor se till att detta utreds och om så är fallet, sätta in åtgärder som gör att kränkningarna slutar.

Vad kan man göra om skolan inte gör något när en elev blir kränkt?

Svar:Prata med rektorn på skolan. Behöver du gå vidare är nästa steg att kontakta ansvarig tjänsteman i kommunen. Är det en fristående skola kontaktar du styrelsen för skolan.

Hur gör den elev som är missnöjd med ett betyg?

Svar:I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står att läraren ska redovisa varje elevs kunskapsutveckling för eleven och hemmen, samt fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. I 7 kap. 2 § grundskoleförordningen står också att läraren minst en gång varje termin bl.a. ska samtala om hur elevens kunskapsutveckling bäst kan stödjas.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står att läraren fortlöpande ska ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna, samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling och redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning sker. I 7 kap. 19 § gymnasieförordningen står också rektorn minst en gång varje termin ska se till att eleven får en samlad information om bl.a. elevens kunskapsutveckling.

Detta innebär att betygen inte ska komma som en överraskning, utan att eleven ska vara väl informerad och få chans att prata med läraren före betygsättningen.

Betyg ska sättas av läraren med utgångspunkt i kursplanernas mål och betygskriterierna. När betyget väl är satt finns ingen möjlighet att överklaga det. Däremot kan en elev i grundskolan alltid begära en prövning (7 kap. 16 § i grundskoleförordningen). För den som är elev i gymnasieskolan får prövning göras endast på kurser och projektarbete där betyg inte satts eller på kurser och projektarbete med betyget Icke Godkänt. Den som inte är elev i gymnasieskolan har rätt att pröva på alla kurser och på projektarbete (7 kap. 14 § i gymnasieförordningen).

Kan läraren IG-varna en elev i grundskolan?

Svar:Läraren ska informera eleven och elevens föräldrar om elevens studieresultat. Denna information ska ske kontinuerligt. För den elev som kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska rektor se till att behovet utreds och om särskilt stöd behövs ska rektor se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Eleven och elevens föräldrar ska i god tid inför betygsättningen informeras om att eleven riskerar att inte nå målen så att stödåtgärder kan sättas in.

I grundskolan finns dock inte betyget Icke Godkänt. För den elev som inte når målen sätts inget betyg. Således kan man inte "IG-varna" en elev i grundskolan. Det läraren ska göra är att informera om att eleven, trots de stödåtgärder som satts in, riskerar att inte nå målen.

Vad är viktigt att tänka på då man planerar gymnasieskolans individuella program (IV)?

Svar: När skolan planerar sin verksamhet nu inför hösten, 2010, är det viktigt att notera att det inte finns några övergångsregler för gymnasieansökan 2011/12.
De elever som börjar på gymnasiet till hösten ska ha godkänt i matematik, engelska och svenska/svenska som andra språk för att kunna börja en gymnasieutbildning.
De som börjar på IV i höst samt de som läser årskurs 9 i grundskolan måste däremot få godkänt i tillräckligt många kurser för att vara behöriga enligt de nya reglerna.
Beroende på vilken studieväg eleven ska gå kommer det individuella behovet av vilka kurser som måste läsas se olika ut.

Hur ser kraven ut för behörighet till gymnasieskolan 2011/12?

Svar: För samtliga nationella program ska eleven ha godkänt betyg i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik.
För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i tre (se ovan) + nio ämnen dvs. i tolv ämnen. För yrkesprogrammen gäller godkända betyg i tre + fem ämnen, dvs. i åtta ämnen.

Enligt nya bestämmelser i gymnasieförordningen finns kompletterande behörighetskrav till vissa högskoleförberedande program. För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de ytterligare nio behörighetsgivande ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion. För det naturvetenskapliga och teknikprogrammet ska tre av de ytterligare nia ämnena vara biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet gäller nio valfria ämnen utöver de tre ovan nämnda (6 kap. 1 §).

Vad gäller kring en kommuns fördelning av elever i de egna grundskolorna?

Svar: Av 4 kap 6 § Skollagen framgår att elever har rätt till en placering i en skola nära hemmet, den s k närhetsprincipen. Principen innebär inte att det alltid behöver vara den närmaste skolan och det kan också vara flera skolor som eleven tillhör enligt närhetsprincipen. Kommunen ska även beakta vad som är ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt för eleven.

Kommunen ska beakta vårdnadshavarnas önskemål om att deras barn ska tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt och vid fördelningen av elever på olika skolor i första hand utgå från vårdnadshavares önskemål. Ett önskemål om placering i en viss skola får dock inte gå ut över ett annat barns berättigade krav på placering i en skola nära hemmet. Om önskemålet skulle innebära ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen kan kommunen bortse från önskemålet. Det är viktigt att betona att kommunen inte får kringgå närhetsprincipen.

Fristående skolor ska vara öppen för alla sökande som har rätt till den aktuella skolformen. Som en följd av öppenhetsprincipen får endast sådana urvalsgrunder som inte sätter öppenheten ur spel tillämpas, exempelvis anmälningsdatum och syskonförtur. Principerna gäller för fristående skolor. Någon motsvarande reglering vad gäller urval finns inte för det offentliga skolväsendet. Urvalskriterierna som tillämpas måste vara objektiva och sakligt grundade och får inte strida mot lag. Skolinspektionen har i ett beslut (april 2010 dnr:41-2009:3642) sagt att de inte ser några hinder mot att även kommunala huvudmän tillämpar dessa angivna urvalsgrunder.

Får en fristående gymnasieskola anordna utbildning inom det individuella programmet?

Svar:Från och med den 1 juli 2006 har de fristående skolor som av Skolinspektionen förklarats berättigade till bidrag från elevernas hemkommuner rätt att anordna utbildning på det individuella programmet. Den fristående skolan behöver i dessa fall inte ansöka om något ytterligare tillstånd för att anordna utbildningen inom det individuella programmet.

Hur regleras bidragsbeloppet till de fristående skolor som har rätt att anordna ett individuellt program?

Svar:För en elev som genomgår utbildning på ett individuellt program ska elevens hemkommun betala det belopp som överenskommits med den fristående skolan.