Kommuner satsar på en-till-en

Allt fler kommuner över hela landet satsar på en-till-en, det vill säga varsin dator till lärare och elever. Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, har nyligen startat ett forskningsprojekt om en satsning på en skola där alla i årskurs 6-9 får varsin dator.

Ett resultat från forskningsprojektet är att elev- och lärarrollerna börjar förändras. Synen på kunskap, undervisning och lärande blir annorlunda. För eleverna handlar det alltmer om att lära sig söka och värdera information, se sammanhang och börja förstå hur världen ser ut och fungerar. Läraren spelar främst en vägledande roll och hjälper eleverna att pröva sina hypoteser och tolkningar mot verkligheten.
- Eleverna inser ganska snabbt att kunskap är betydligt mer komplext än att kunna återge lärobokens innehåll så bra som möjligt, säger Tomas Kroksmark.
Han menar att ett gott minne inte längre är avgörande. Istället blir det allt viktigare att kunna söka, värdera, förstå och bearbeta information från olika källor.

Delaktighet i planering

Tomas Kroksmarks forskning visar att eleverna blir mer delaktiga under planeringen av undervisningen. Till exempel kan undervisningen inledas med att läraren ger en presentation av innehåll, syfte och mål. Nästa steg är att eleverna tillsammans diskuterar hur man kan arbeta och vad som krävs för att det ska fungera. Därefter beslutar läraren och eleverna gemensamt hur arbetet ska gå till.
- Forskningsprojektet visar att läraren upptäcker att undervisningen kan göras betydligt mer autentisk och engagerande med teknikens hjälp, säger Tomas Kroksmark.
Arbetsmetoderna kan varieras på helt andra sätt och det finns mängder av material på nätet som kan användas. Dessutom är det enkelt att kontakta och samarbeta med personer utanför skolan.

Annorlunda undervisning

Tomas Kroksmark konstaterar att eleverna inte längre sitter och löser lärobokens uppgifter på egen hand. De sitter inte heller enbart i sina bänkar för att lyssna på läraren. Istället handlar det om ett undersökande arbetssätt i grupp där eleverna diskuterar och hjälper varandra att förstå och komma vidare. Läraren följer arbetet och hjälper till när det behövs.
- När grupperna redovisar med hjälp av en videokanon eller smartboard, ser läraren till att det uppstår en konstruktiv diskussion i klassrummet, säger Tomas Kroksmark.

Eleverna kan till exempel diskutera varifrån informationen kommer, ifrågasätta trovärdigheten och resonera kring hur informationen har tolkats och använts.
Informationsöverflödet och de snabba förändringarna ställer krav på mer strukturella kunskaper och färdigheter.
- En kritisk förmåga och en god förståelse av dagens digitala medier är vad som krävs, menar Tomas Kroksmark.
Det innebär en utmaning för både lärare och elever. Forskningen kan underlätta förändringen genom att visa på fungerande arbetssätt och goda exempel.

Text: Stefan Pålsson
illustration: Seija Erikson