Förhoppning om stort genomslag för nya kursplaner

2009-05 - Vad är centralt för ämnet svenska? Vilket är syftet och målsättningen? Arbetet på Skolverket med att ta fram kärninnehållet i grundskolans alla ämnen fortsätter. Referensskolor och ämnesansvariga är insatser som ska göra att de nya kursplanerna får genomslag.

Egentligen innebär Skolverkets arbete med samlade läroplaner, nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan inte något förändrat sakinnehåll. Det är främst strukturen som blir ny när mål att sträva mot och mål att uppnå byts ut mot en målnivå.
- Samtidigt måste man börja om lite från noll varje gång man formulerar om kursplanerna. Vad är det här för ett ämne? Vad ska målsättningen vara? Och så låta den bilden möta de nuvarande kursplanerna, förklarar Niclas Westin, projektledare.

Mycket diskussioner

Efter möten med cirka 100 forskare i ämnesforum och samråd med 170 inbjudna organisationer och myndigheter har bilden av nödvändiga förändringar börjat ta form.
- Vi har haft mycket diskussioner när ämnen går in i varandra, som teknik och slöjd. Vi försöker hitta vad som är specifikt för ämnena och vad som är gemensamt, säger Ulrika Lundqvist, projektledare.
Likaså har ämnesblocken NO och SO lett till diskussioner om innehåll och i vilka årskurser eleverna läser de olika ämnena. Helhetsintrycket från de många mötena är positivt.
- Det har varit mycket spännande att möta organisationer som arbetar med exempelvis diskriminering och hbt-frågor. Här har mycket hänt när det gäller normbildning sedan den förra läroplanen 1994, säger Ulrika Lundqvist.
Det kommer alltså inte att vara så att lärare möter helt nya ämnen i de färdiga kursplanerna, poängterar Niclas Westin.
- Däremot tror jag att många lärare kommer att få stöd i att tydligare se syfte och särdrag för de olika ämnena.

Stor insats nödvändig

I Skolverkets förslag till genomförande planeras omfattande insatser under lång tid. I fokus står undervisningen och innehållet i kursplanerna.
- En stor insats är nödvändig eftersom införandet av Lpo94 fortfarande inte har satt sig ute i skolorna, säger Niclas Westin. Den här gången gör vi det via ämnena, också för att de nu ska ha en mer framträdande roll.
Andra erfarenheter från införandet av tidigare läroplaner är att insatser måste nå ut på skolnivå för att genomförandet ska ta fart.
- Det är viktigt att rektorer, men framför allt lärare, får möjlighet att vara med redan från början. Om vi bara går ut och informerar om den nya strukturen kommer förändringen att utebli, säger Ulrika Lundqvist.
Och för att markera att det handlar om en process som tar tid vill Skolverket ha årliga rektorskonferenser och ämneskonferenser för lärare som ska stödja processen på lokal nivå.

150 referensskolor

Via Skolverkets webbplats Skola 2011 efterlyste man nyligen referensskolor. Gensvaret blev mycket stort. Hittills har cirka 150 skolor anmält sig. Till varje kursplan vill Skolverket även knyta till sig lärare från ett 30-tal skolor.
- Med detta når vi ungefär 500 skolor. Det innebär många synpunkter men det ger också legitimitet till vad vi beslutar, säger Ulrika Lundqvist.
På lokal nivå ska 15 000 ämnesansvariga fungera som vidareförmedlare av de nya kursplanerna till sina kollegor. Närmast ligger åtta stora konferenser i maj över hela landet för förvaltningschefer och skolledare. När de nya kursplanerna träder i kraft vill Skolverket erbjuda fortbildning via universitet och högskolor. Det gäller främst för lärare i år 1-3 som får nya kunskapskrav i NO- och SO-ämnen och lärare i år 4-6 vid ett eventuellt införande av betyg från årskurs 6.

Text: Helena Norman
Bild: Lena Granefelt