Vad händer efter yrkesvux?

2009-11 - Alla platser inom satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning har kommit till användning. Flera kommuner har dock svårt att redovisa vad deras insatser leder till för dem som studerar.
- Kommuner måste bli bättre på att lyfta fram sin vuxenutbildning som viktig för både medborgare och regionen, säger Eva Nordlund, projektledare för yrkesvux på Skolverket.

Satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, yrkesvux, drog igång under våren i flera kommuner. Något fler än hälften av de 270 kommuner som fått bidrag kom igång i någon form med sin satsning inom yrkesvux. En första uppföljning från Skolverket visar att från mars till juni hade över 5 000 personer studerat i olika omfattning inom yrkesvux. En plats kan delas av flera studerande. Kommunerna fick 5 000 helårsplatser men de hade önskemål om dubbelt så många.

Skolverket har precis i dagarna avslutat den andra ansökningsomgången. För 2010 har kommunerna ansökt om 21 000 platser och det finns 18 000 platser att fördela. Denna gång har ännu fler kommuner sökt i samverkan.
- En fördel som vi har sett är att de kommuner som sökt i samverkan har kunnat erbjuda i princip de flesta yrkesämnen som kan läsas inom yrkesvux, säger Eva Nordlund.

Ungdomar nåtts av satsningen

Tanken med satsningen är att motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft och att nå dem som saknar gymnasieutbildning eller som behöver komplettera sin utbildning från gymnasiet. En målgrupp som nåtts av satsningen är de ungdomar som har en teoretisk gymnasial utbildning men som inte gått vidare till högskolan. De har nu kunnat läsa in karaktärsämnen på ett yrkesprogram. Många kommuner svarar att de är mycket glada över att kunna erbjuda en gymnasial utbildning till just denna grupp av ungdomar.
- Tyvärr har kommunerna inte lyckats lika bra vad gäller nya svenskar. Där finns kompetens som vi skulle kunna ta tillvara bättre, säger Eva Nordlund. Svenska för invandrare, sfi , ger en grundläggande språklig bas men där finns inte möjlighet till fördjupning av den kommunikation som krävs för specifika yrken. Kommunen har då möjlighet att anordna en orienteringskurs i yrkessvenska.
- Om en individ läser inom yrkesvux så bör man även stödja de språkliga färdigheterna med yrkessvenska, säger Eva Nordlund.

Satsa på rätt utbildningar

Ett krav på kommunerna är att de samråder med både branscher och arbetsförmedling när de ska bestämma vilka utbildningar de ska satsa på. Samråd är viktigt för att undvika att de som studerar utbildar sig till arbetslöshet. Skolverkets utredning visar att flera kommuner har gjort sin omvärldsanalys och samrått med både branschen och arbetsförmedling, menar Eva Nordlund.
- Men det finns även några exempel på både planerade och genomförda utbildningar där kommunen missat att yrket har en vikande arbetsmarknad, säger Eva Nordlund.
I sin marknadsföring brukar utbildningsanordnare ofta vara noga med att tala om hur många som får jobb efter deras utbildning. Kommuner däremot är ovana vid att lyfta fram sin egen verksamhet, menar Eva Nordlund. I uppföljningen frågar Skolverket vad deltagarna har för sysselsättning före och efter utbildningen samt hur de finansierar sin studietid.
- Flera kommuner har inte svarat på dessa frågor, säger Eva Nordlund. Många kommuner har förklarat att de bristande svaren beror på ovana att samla in dessa uppgifter och att de saknar uppföljningssystem som kan hantera uppgifterna.
- Vi hoppas att kommunerna vid nästa uppföljning visar vad deras insatser leder till både för individen och för samhället, säger Eva Nordlund.

Text: Annika Mellberg
Bild: Thomas Henriksson