"Viktigt med genomtänkta val mot mobbning"

2009-06 - I en ny översikt granskar Skolverket de åtta vanligaste programmen mot mobbning i svenska skolor. Vad står programmen för? Vilken människosyn har de och vilken teoretisk grund vilar de på?
- Det är viktigt att skolor som vill införa ett program gör genomtänkta val och inte blir offer för programföreträdare, säger Peter Östlund, projektledare på Skolverket.
Om ett år kommer en uppföljningsstudie där programmens effekt för första gången utvärderas.

Farstametoden, Friends, Koment, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolmedling och StegVis. Det är de åtta program mot mobbning som granskas i Skolverkets kunskapsöversikt "På tal om mobbning - och det som görs". Urvalet har gjorts utifrån vilka program som är vanligast i svenska skolor och indikationer på att de är effektiva.
- Det är svårt att få indikationer på nyttan av programmen. De få utvärderingar som gjorts håller inte måttet, säger Peter Östlund, projektledare på Skolverket.
Tre av programmen har ett uttalat syfte att hantera mobbning i skolan. De andra programmen har som främsta syfte att utveckla sociala relationer, lösa konflikter eller stödja utagerande barn.

Stöd och hjälp

Skolverket har anlitat två forskare för en kritisk granskning av programmen. Beskrivningarna i kunskapsöversikten följer samma upplägg och inleds med en presentation av programmet, hur begreppet mobbning definieras, utbildning och införande, vilken teoretisk koppling programmet har, hur programmet marknadsförs samt en avslutande diskussion.
- Vi gör ingen bedömning om programmen är bra eller dåliga. Det går alltså inte att dra slutsatsen att programmen i kunskapsöversikten är de bästa mot mobbning, säger Peter Östlund.
Han beskriver presentationen som en varudeklaration som kan ge stöd och hjälp åt skolor som funderar på att införa ett program.
- Jag har en känsla av att valet sker ganska slumpmässigt. Grannskolan kanske har ett visst program, man har haft besök av en programföreträdare eller något har hänt på skolan som gör att man tänker i en viss riktning.

Kartläggning av skolan

Peter Östlund poängterar vikten av att skolledning och personal först av allt gör en kartläggning och en nulägesanalys över utmaningar och problem i den egna skolan som man vill komma tillrätta med.
- Det är stora skillnader i kostnader och utbildningstid mellan programmen. För att inte bli offer för programföreträdare är det viktigt att skolan gör genomtänkta val: Passar det här programmet för oss? Är det lätthanterligt? Tar det rimlig tid?

Förankrat hos alla

De flesta skolor arbetar förebyggande eller mot mobbning med hjälp av programinslag. Om det behövs program eller inte beror på sammanhanget på den enskilda skolan, menar Peter Östlund. Men han kan se vissa risker med att använda program.
- Det är viktigt att arbetet med att förebygga och motverka mobbning är förankrat hos var och en i skolan. Börjar man direkt med att följa manualen för ett program finns risk för att skolan abdikerar från det gemensamma ansvaret och enbart överlåter det till en mindre expertgrupp.
Ett sätt att minska den risken kan vara att låta de personer som ingår i ett mobbningsteam eller liknande på en skola få variera över åren och att fler i personalen ges tillfälle till fortbildning.

Svår gränsdragning

I flera av programmen mot mobbning ingår elevmedverkan. Även här ser Peter Östlund risker vad gäller gränsdragningen mellan elevernas delaktighet och de vuxnas ansvar.
- Arbetssättet med kompisstödjare eller kamratstödjare är inte helt okomplicerat. Därför är det viktigt att skolan diskuterar elevansvaret under utvärderingsarbetet: Är det realistiska uppgifter? Hur väljer man ut eleverna som ska vara kompisstödjare? Finns det risk för att de hamnar i en negativ situation?

Historisk analys

Kunskapsöversikten ska bli kurslitteratur i den kurs om mobbning, kränkande behandling och diskriminering som Skolverket erbjuder yrkesverksamma varje termin till och med 2010. I översikten ingår även en historisk analys över hur synen på mobbning förändrats historiskt. Från 70-talet då fokus låg på att den mobbade skulle anpassas eller förändra sitt uppträdande, till dagens omvända syn där möjlighet till skadestånd mot de skolor som brister i att motverka mobbning och kränkningar införts. Här finns även ett kapitel om begreppet mobbning utifrån olika perspektiv och förekomsten av mobbning i Sverige och i andra länder.

Effektutvärdering

Kunskapsöversikten är en del i en stor effektutvärdering som Skolverket genomför under tre år och som beräknas bli färdig hösten 2010. På ett 40-tal skolor där de åtta programmen finns representerade får cirka 10 000 elever i en webbenkät svara på frågor om trivseln på skolan. Parallellt med detta gör forskarna besök på skolorna och intervjuer med olika grupper. En analys ska sedan ge svar på vilken effekt de olika programmen har. Under arbetet med kunskapsöversikten har det visat sig att de flesta skolor både har ett huvudprogram och inslag av ytterligare två eller tre program.
- Avsaknaden av rena programmiljöer gör det svårare att knyta effekterna till vissa program, även om det kommer att vara vår strävan, säger Peter Östlund.

Jämförelseskolor utan program

För att komma runt problemet kommer Skolverket inför effektutvärderingen att identifiera några vetenskapligt utprövade komponenter som är effektiva. Det kan till exempel vara ett organiserat rastvaktssystem eller information till föräldrar hur man arbetar förebyggande och mot mobbning.
- Sen kan vi knyta dessa komponenter till vissa program och därmed få en bild av hur effektiva programmen är, säger Peter Östlund.
I utvärderingsarbetet finns även åtta jämförelseskolor med som inte använder något särskilt program i sitt arbete mot mobbning.
- Det ska bli mycket intressant att se hur de lyckas. Kan det vara så att de skolorna är lika bra när det gäller att förebygga och motverka mobbning - eller kan det bland dem finnas skolor som arbetar på ett ännu bättre sätt än något program föreskriver? säger Peter Östlund.

Text: Helena Norman
Foto: Thomas Henriksson