Kort om gymnasieskolan

Gymnasieskola 2011 har sin främsta bakgrund i regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) samt i utredningen Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27).

18 nationella program

Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program.

Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet och utbildningen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Det ska vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana efter utbildningen.

Alla elever på ett yrkesprogram har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen.

De högskoleförberedande programmen ska förbereda eleverna för högskolestudier.

Behörighetskrav

Behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

För att komma in på ett nationellt program från läsåret
måste elevem ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett högskoleförberedande program måste ha godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv.

För yrkesprogrammen gäller godkända betyg i ytterligare fem
ämnen, det vill säga totalt åtta.

För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen
ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi,
historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen måste ska eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi.

För estetiska programmet är de nio ämnena valfria - utöver svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Vissa utbildningar inom det estetiska området, spetsutbildningar och idrottsprogram, kan ha särskilda antagningskrav och ibland tester.

Ämnen och strukturer

De gymnasiegemensamma ämnena är ämnen som alla gymnasieelever läser. De gymnasiegemensamma ämnena varierar i omfattning mellan de olika programmen. I den nya gymnasieskolan finnas nio gymnasiegemensamma ämnen. Dessa är engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk.

Varje program innehåller också ett antal programgemensamma ämnen, programfördjupning och individuellt val.

Programgemensamma ämnen är ämnen som alla elever på ett specifikt program läser. De ger programmet dess prägel.

Inom det individuella valet på yrkesprogrammen ska skolan erbjuda kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Estetiska kurser och kurser i idrott och hälsa ska alltid erbjudas på samtliga program.

Dessutom ska de nationella programmen innehålla ett gymnasiearbete som sammanfattar utbildningen på programmet. Gymnasiearbetet måste vara godkänt för att eleven ska få examen.

Lärlingsutbildning

Inom yrkesprogrammen är det möjligt att välja en gymnasial lärlingsutbildning där eleven genomför en större del av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. För att stärka samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet finns programråd för yrkesprogrammen.

Två typer av examen

En elev som avslutat ett gymnasieprogram kan få en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen.

För yrkesexamen ska eleven ha 2500 poäng varav 2250 ska vara godkända. Eleven ska också ha godkänt i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete.

Även den som gått en lärlingsutbildning eller en skolförlagd yrkesutbildning kan uppnå en yrkesexamen.

För högskoleförberedande examen ska eleven ha 2500 poäng varav 2250 godkända. Eleven ska också vara godkänd i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6 samt Matematik 1 och ha gjort ett godkänt gymnasiearbete.

Högskoleförberedande examen kommer att ge grundläggande högskolebehörighet. En yrkesexamen samt godkända betyg i Svenska, alternativt Svenska som andraspråk, 2 och 3 samt Engelska 6 ger också grundläggande högskolebehörighet.

Alla elever på yrkesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Läs mer om det under rubriken Program till vänster.

Betygsskalan

Betygsskalan har beteckningarna A-F. Eleven får betyg efter varje avslutad kurs. Nationella kunskapskrav finns för betygsstegen E, C och A.

Mer om betygsskalan

Riksrekryterande utbildningar och spetsutbildningar

I gymnasieskolan finns olika former av riksrekryterande utbildningar. För att en utbildning ska bli riksrekryterande krävs att utbildningen är motiverad av behov på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses på annat sätt. Dessutom finns det riksrekryterande utbildningar inom idrottsområdet och det estetiska området.

Riksrekryterande spetsutbildningar i gymnasieskolan är utbildningar som är tydligare profilerade och koncentrerade mot vissa specialområden än andra gymnasieprogram. De finns inom två kategorier.

• Spetsutbildningar inom försöksverksamhet som ger elever möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper i matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora.
• Estetisk spetsutbildning är ingen försöksverksamhet utan är enligt gymnasieförordningen en riksrekryterande utbildning inom det estetiska programmet.

Mer om riksrekrytering och särskilda varianter

Det är också möjligt att inrätta andra idrottsutbildningar som prövas och godkänns av Skolverket. Dessa ska dessförinnan tillstyrkas av ett specialidrottsförbund.

Vuxenutbildningen

Gymnasieskolans ämnesplaner och kunskapskrav ska användas i den gymnasiala vuxenutbildningen, som motsvarar gymnasieskolan till mål och nivå. Samtidigt ska hänsyn tas till behov av individanpassning och flexibilitet. Detta är vuxenutbildningens särart.

Vuxenutbildning

Programmen

Yrkesprogram
Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet

Högskoleförberedande program
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet

Betoningen på entreprenörskap är stark, dels som en uppgift för hela gymnasieskolan dels som en möjlighet för elever att fördjupa sig i entreprenörskap inom samtliga program och särskilt uttryckt i vissa program.

Den 1 juli 2011 trädde en ny skollag i kraft som så långt det är möjligt ska styra gymnasieskolan lika för fristående och offentliga gymnasieskolor.

Mer om skollagen