"Lika villkor måste gälla för partier"
![]() |
2010-05 -Sedan Skolverket i mitten av april gav ut ett stödmaterial om opinionsbildning i skolan har media rapporterat om olika lösningar som skolor väljer för att hantera politiska partier under valåret. Flera rektorer har kontaktat Skolverket med funderingar och dilemman. Nyhetsbrevet har träffat Peter Östlund, projektledare för stödmaterialet.
Varför ska politiska partier få tillträde till skolor?
- Det är en del i skolans demokratiska uppdrag, vilket bland annat innebär att låta olika åsikter synliggöras och brytas mot varandra. Detta kan naturligtvis ske på andra sätt, exempelvis genom lärarens undervisning eller genom att studera partiernas hemsidor och valbroschyrer. Men det är klokt att gå tillbaka till källan - att låta eleverna höra partiernas egna röster.
Det är juridiskt möjligt för en skola att säga nej till samtliga politiska partier. Varför tycker inte Skolverket att skolor ska agera så?
- När skolor ställs inför svårigheter är det lätt att lockas av det enklaste alternativet, att säga nej till alla. Det är en mindre lyckad lösning eftersom det är svårt att se hur skolan då ska kunna fullgöra sitt demokratiska uppdrag.
Hur väljer skolor att göra?
- Det finns ingen entydig bild. Vissa är väl förberedda och tänker anordna politiska debatter, andra väljer att inte låta något parti besöka skolan. Många rektorer som hör av sig till Skolverket tycker att frågan är svår och tar för mycket tid.
Kan skolor välja att bara bjuda in exempelvis riksdagspartier?
- Ja, det går utmärkt, det är en saklig och opartisk bedömning. Men om något annat parti också hör av sig och vill medverka är skolan skyldig att låta dem delta på likvärdiga villkor. Det behöver inte betyda att alla får komma samtidigt, men det måste alltså ske på likvärdiga villkor.
Stenungssund är en av de kommuner som JO-anmälts för att de säger ja till vissa partier och nej till andra. Vad anser du om deras beslut?
- Enligt Skolverkets bedömning så agerar kommunen fel, beslutet strider mot gällande rättsordning. Min förhoppning är att JO kan hantera ärendet så snart som möjligt, så att beslutet blir vägledande för andra kommuner.
Varför kan skolor inte säga nej till vissa partier?
- Förordningar om åsikts- och yttrandefrihet är grundlagsskyddade och står därmed över skollagen. Det innebär i detta sammanhang att skolan inte får exkludera partier på grund av deras åsikter.
Skolor har rätt att säga nej till politiska partier av ordningsskäl under särskilda förhållanden. Kan det inte vara svårt för skolor att göra den bedömningen?
- Absolut, det kan vara svårt att bedöma hotbilden, jag har full förståelse för rektorernas ibland svåra val. Men det måste alltså röra sig om konkreta hot, det räcker inte med att elever på skolan riskerar att bli kränkta eller att man är rädd för att det ska bli bråk och oroligheter. Därför kan det vara bra att ta kontakt med polisen.
Har företrädare för politiska partier rätt att oanmälda besöka skolor för att exempelvis dela ut flygblad eller sätta upp affischer?
- Nej. Skolan är inte en allmän plats. Det betyder att vill man besöka en skola för någon som helst aktivitet så måste man kontakta rektor och få godkänt först.
- Även här gäller dock rätten att delta på likvärdiga villkor. Säger skolan ja till ett parti att exempelvis ha bokbord, måste andra partier behandlas likvärdigt.
Har du några tips till skolor hur de kan agera när det gäller politiska partier?
- Det är bra att vara förberedd och ha en genomtänkt plan. Skolor kan exempelvis bestämma att de inte tar emot några politiska partier innan sommaren, men planerar för en temavecka till hösten. Då har man god beredskap om partier plötsligt hör av sig. Sen gäller det att skolan förbereder sig inför besöken, planerar för situationen när partiernas företrädare är på plats i skolan och de stämningar som kan uppstå under själva besöket eller efteråt.
Text: Helena Norman
Bild: Lena Granefelt
Senast granskad: 2010-04-29
Innehållsansvar: Informationsenheten


