Viktigt att utgå ifrån vad nyanlända kan

Få skolor betonar vad nyanlända elever kan eller tar tillvara på elevernas faktiska kunskaper. Undervisningen fokuserar istället på att eleven inte kan svenska.
- Nyanlända elever ges inte samma chanser som andra elever i den svenska skolan att nå de nationella målen, säger Luisella Galina Hammar, undervisningsråd på Skolverket.

Bristerna inom utbildningen för nyanlända elever har flera gånger påpekats av Skolverket och nu senast i en granskning Skolinspektionen presenterade i september 2009. Skolinspektionen betonar att de nyanländas ämnes- och språkkunskaper inte tas till vara på fl ertalet av de 34 granskade skolorna. Luisella Galina Hammar, undervisningsråd
på Skolverket delar den bild som Skolinspektionen ger.
- Ofta får elevernas ämneskunskaper och individuella behov stå tillbaka för kommunens organisatoriska lösningar, säger Luisella.

Viktigt att belysa

Bilden av att nyanlända elever halkar efter i ämneskunskaperna när skolorna enbart lägger fokus på vad eleven inte kan, det vill säga det svenska språket, är inte ny. Skolinspektionen betonar därför att det krävs kraftfulla insatser för att förbättra och förändra utbildningen.
- Språk är ett redskap för lärande. För att få en förståelse för begreppen är det därför viktigt att eleverna får dem konkretiserade genom ämnen, säger Luisella Galina Hammar.

Isolering ej en lösning

Luisella Galina Hammar, undervisningsråd på Skolverket

I Skolinspektionens rapport finns en oro över hur skolorna tvärtemot sitt uppdrag befäster särskiljande och segregering. Ofta bedrivs undervisningen för nyanlända i avskildhet, i lokaler som ligger en bit ifrån övriga klassrum. Det är inte heller ovanligt att eleverna placeras i introduktionsklasser och inte har någon kontakt med ordinarie undervisning.
Luisella menar att det är viktigt för språkutvecklingen att undervisningen inte sker i en isolerad grupp.
- Nyanlända elever kommer ofta när de är i tonåren och de har, precis som alla andra ungdomar, behov av att kommunicera och umgås med jämnåriga.
Luisella betonar att detta inte ska tolkas som att barnen direkt ska placeras i ordinarie undervisning utan introduktion i svenska. Det är dock viktigt att lärarna skapar plattformar där ungdomarna kan mötas och få utrymme att samtala kring ämnen som engagerar dem så att språket fyller ett syfte.
- Det skapar ett behov och en vilja att kommunicera och utveckla språket, vilket i sin tur underlättar inlärningsprocessen, säger Luisella Galina Hammar.

Viktigt med individuella utvecklingsplaner

Att eleverna upplever sig sedda och känner att de utvecklas både inom språket och inom respektive ämne i riktning mot att nå de nationella målen, är särskilt viktigt. Luisella framhåller därför lärarnas kompetens, vikten av att upprätta individuella utvecklingsplaner och betydelsen av att lärarna ser vilka arbetssätt som fungerar och varför.
- Att ha tydliga mål säkerställer att eleven vet vad som krävs, kan delta och planera sin utbildning, säger Luisella.
Samarbete är en framgångsfaktor Behöriga lärare, tätt samarbete mellan ämneslärare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk är framgångsfaktorer som Luisella lyfter fram. Men även kommunerna måste se till att ge förutsättningar så att lärarna kan ge bra undervisning
som följer styrdokumenten.
Luisella anser att kommunerna borde se utbildningen av nyanlända som ett sätt att värdera den egna verksamheten. Dessa elever lär sig både ett nytt språk, nya ämneskunskaper och är tonåringar mitt i livet.
- Det är extra viktigt att kommunerna har en organisation som bygger på flexibilitet och kompetens. Nyanlända elever
är en utsatt grupp eftersom varken de eller deras föräldrar kan språket och kan argumentera för sina rättigheter, säger Luisella Galina Hammar.

Text: Auri Andersson
Bild: Thomas Henrikson och Sofia Ax

Kontakt:

Skolverket ansvarar för frågor som berör undervisningen av nyanlända barn och ungdomar.

Kontaktperson:
Luisella Galina Hammar
Telefon: 08-527 33578
E-post: luisella.galina.hammar@skolverket.se