PRESSMEDDELANDE  8 juni 2010

Skärpt konkurrens om gymnasieelever ställer krav

Ökad samverkan mellan kommunala skolor, bättre kvalitet och mer marknadsföring - så möter kommunerna den skärpta konkurrensen om gymnasieeleverna. De flesta kommunerna förväntar sig att det kommer att bli allt svårare att planera och dimensionera gymnasieskolan de kommande åren. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Gymnasiekullarna kommer enligt prognoserna att minska med en fjärdedel från toppnoteringen på nästan 400 000 elever under förra läsåret till mindre än 300 000 elever hösten 2016. Samtidigt är intresset för att starta fristående skolor fortsatt stort. Det leder till skärpt konkurrens om gymnasieeleverna och utvecklingen har bara börjat. Rapporten "Konkurrensen om eleverna. Kommunernas hantering av minskande gymnasiekullar och en växande skolmarknad" ger en aktuell bild ur ett kommunperspektiv. Rapporten bygger på enkätsvar från kommuner, intervjuer och analys av statistik.

Kommunerna möter konkurrensen

Kommunerna försöker både påverka och anpassa sig till marknaden. Enligt enkätsvaren försöker så gott som alla kommuner att aktivt öka antalet sökande till kommunens egna gymnasieskolor. Samverkan med närliggande kommuner om intagning, utbud och administration är metoder som kommunerna anser kan effektivisera och anpassa verksamheten till ett krympande elevunderlag. Kommuner samverkar i betydligt mindre utsträckning med fristående gymnasieskolor. Att till exempel samarbeta med andra verksamheter eller hyra ut lokaler är andra vägar som används för att anpassa det kommunala gymnasieutbudet efter elevunderlaget.

Konkurrensens konsekvenser för kommunerna

Kommunerna konkurrerar med varandra och med fristående skolor. Samtidigt ska de garantera att ungdomar får sin rätt till gymnasieutbildning tillgodosedd och även finansiera deras skolgång. Tre av fyra kommuner uppger att konkurrensen om gymnasieeleverna har lett till ökade kommunala kostnader och fler skolbyten, men också bättre kvalitet i de egna skolorna. De vanligaste orsakerna till ökade kostnader är enligt kommunerna marknadsföring och att utbildningsplatser inte utnyttjas fullt ut. En fjärdedel av kommunerna uppger också att satsningar på kvalitet bidrar till ökade kostnader.

Fler skolbyten försvårar planeringen

Många kommuner anger att allt fler elever byter skola och program under utbildningens gång. 17 600 elever (15 procent) som gick i årskurs tre hösten 2009 hade bytt skola och/eller utbildning. Orsaker till skol- och utbildningsbyten som nämns i enkätsvar och intervjuer är att elever tröttnar på långa resvägar, har börjat på utbildningar som inte uppfyller deras förväntningar eller sent fått plats på utbildningar som de vill gå på i första hand. I många fall innebär programbyten att eleven får gå mer än tre år i gymnasieskolan. Varannan kommun tar också upp att elevers omval under intagningsperioden försvårar planering och dimensionering av gymnasieskolan.

För frågor kontakta

Charlotte Mannerfelt, projektledare 08-527 331 27 eller 0733-77 31 27
Henrik Bengtsson, undervisningsråd 08-527 331 47 eller 0733-77 31 47