PRESSMEDDELANDE  29 juni 2010

Social bakgrund styr ungas syn på demokrati

Svenska 14-åringar har goda medborgarkunskaper jämfört med många andra länder. Sverige placerar sig på femte plats i en stor internationell studie som publiceras idag. Men det finns orosmoln. I inget annat europeiskt land som deltar har föräldrarnas utbildningsnivå större betydelse för elevernas medborgarkunskaper än i Sverige.

Den internationella studien ICCS 2009 - International Civic and Citizenship Study mäter kunskaper, värderingar och engagemang i samhället. 14-åringar i 38 länder har deltagit i studien - den största internationella undersökningen om grundskoleelevers medborgarkunskaper någonsin. Skolverket publicerar de svenska resultaten i internationell belysning i rapporten "Morgondagens medborgare".

Goda kunskaper i internationell jämförelse

De svenska elevernas kunskaper ligger över både det internationella och europeiska genomsnittet, men inte i topp. Fyra länder - däribland Finland och Danmark - får bättre resultat på kunskapsprovet. Samtidigt når åtta procent av de svenska eleverna inte upp till miniminivån för vad man behöver kunna som medborgare. Motsvarande siffror för Finland är två procent och för Danmark fyra procent.

Svagt intresse för politik

Internationellt sett är de svenska elevernas intresse för politik och samhällsfrågor lågt. En tredjedel är ganska eller mycket intresserade av politiska frågor i sitt land, medan en fjärdedel är helt ointresserade. Däremot vill många elever påverka sin vardag i skolan. Elevinflytandet har förbättrats över tid, men studien visar samtidigt att det på många skolor återstår en hel del arbete med detta.

Sverige i topp i syn på jämställdhet

Svenska 14-åringar visar en stark uppslutning kring grundläggande demokratiska värden som yttrandefrihet och att fritt välja sina ledare. I internationell jämförelse finns också ett starkt stöd för lika rättigheter för olika grupper i samhället. Svenska elever utmärker sig särskilt genom att värdera jämställdhet högt. Samtidigt finns det elever som uttrycker intolerans mot invandrare och har stereotypa uppfattningar om män och kvinnor - värderingar som ofta motsvaras av låga kunskapsresultat.

Föräldrars utbildning har stor betydelse

Skillnaderna i resultat mellan elever är större i Sverige än genomsnittet för de europeiska länder som deltar i studien. Socioekonomisk bakgrund, kön och migrationsbakgrund är tre faktorer som har betydelse för resultaten. Socioekonomisk bakgrund är den faktor som framträder tydligast. Barn till högutbildade föräldrar når bättre resultat och inget annat europeiskt land i undersökningen visar en större effekt av föräldrars utbildningsbakgrund än Sverige.

Skolsegregation förstärker skillnader

Både elevens egen bakgrund och klasskamraternas familjebakgrund påverkar en elevs kunskapsresultat. De båda faktorerna samverkar också. Barn till högutbildade tjänar mer på att gå i samma klass som andra barn till högutbildade än barn till lågutbildade gör. Skillnaderna mellan elevers medborgarkunskaper förstärks därmed av skolsegregation.

För frågor kontakta

Fredrik Lind, projektledare 08-527 331 70 eller 0733-77 31 70 (efter 11:00)

Sverker Härd, enhetschef 08-527 333 11 eller 0733-77 33 11 (efter 11:00)