Läget i svenska skolväsendet

Hur ser läget ut i svenska skolväsendet? Vilka områden är särskilt angelägna att belysa med hänsyn till utveckling och behov? I lägesbedömningen som publiceras varje år sammanställer Skolverket en samlad bedömning av situationen och utvecklingen.

Skolverket har under lång tid haft regeringens uppdrag att årligen göra en bedömning av situationen och utvecklingen inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Sammanställningen publiceras i början av november varje år i rapporten Skolverkets lägesbedömning. Innehåll och struktur av rapporten har varierat under åren och från och med 2010 består den för första gången av två delar, Beskrivande data och Bedömningar och slutsatser.

Lägesbedömningen del 1

Beskrivande data, som är den första delen, är en rapport som Skolverket publicerat under många år och kan beskrivas som Skolverkets egen statistiska årsbok. Rapporten baserar sig på Skolverkets officiella statistik och redovisar uppgifter om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Rapporten beskriver hur verksamheten är organiserad, vilka resurser som disponeras och vilka resultat som uppnås. Skillnader mellan olika huvudmän och viktiga förändringar jämfört med tidigare år redovisas också. Uppgifter i Beskrivande data används ofta också som underlag av andra myndigheter och organisationer i deras analyser och slutsatser om skolans utveckling.

Lägesbedömningen del 2

Bedömningar och slutsatser, som är den andra delen av rapporten, omfattar dels Skolverkets bedömningar, dels tematiska fördjupningskapitel. Valet av kapitel och fördjupningar görs med utgångspunkt i tidigare lägesbedömningar, utvärderingar och utredningar. De områden och frågor som problematiseras är sådana som Skolverket bedömer som viktiga för den fortsatta utvecklingen.

Syfte med lägesbedömningen

Skolverkets förhoppning är att lägesbedömningen kommer att fungera som underlag för den nationella politiken och för den diskussion och det utveckligarbete som pågår lokalt i kommuner och skolor. Den önskade effekten på lång sikt är att bidra till en ökad måluppfyllelse i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning liksom vuxenutbildning, i enlighet med de övergripande målen för verksamheten.