PRESSMEDDELANDE  4 november 2003

Skolverkets lägesbedömning 2003 visar stora skillnader och bristande likvärdighet

En genomgående slutsats av Skolverkets lägesbedömning, som presenteras idag, är de stora skillnaderna och den bristande likvärdigheten mellan kommuner och inom kommuner i tillgång på utbildning, resultat och kvalitet.

I vissa kommuner har så gott som alla lärare i en verksamhet pedagogisk högskoleutbildning och i andra kommuner mindre än hälften. Läget i fritids är allvarligt med gruppstorlekar som varierar från mycket små grupper till grupper med 100 barn. Personaltätheten i fritids har dessutom halverats sett i ett tio års perspektiv. I grundskolan är det fortfarande oacceptabla skillnader i resultat mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund.
I lägesbedömningen redovisar Skolverket på uppdrag av regeringen en samlad bild av utvecklingen inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning och ger förslag till prioriterade åtgärder. Lägesbedömningen bygger i huvudsak på Skolverkets utredningar men också på forskningsrön och andra aktörers studier.

Bättre betyg och fler lärare

Meritvärdet i grundskolan har ökat under de senaste åren och grundskolebetygen för elever med utländsk bakgrund har förbättrats ? särskilt för pojkar. Bland de elever som fått slutbetyg från gymnasieskolan har betygen förbättrats och en större andel har påbörjat högskolestudier efter tre år. Lärartätheten och antalet specialpedagoger har ökat och kommunernas självvärdering har utvecklats.

Svårt att rekrytera personal

En negativ utvecklingstrend är att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har minskat och att det är svårt och kommer att bli svårt att rekrytera behörig personal. Det gäller såväl förskola och fritidshem som grundskola och gymnasieskola. Även när det gäller andelen behöriga lärare är det stora skillnader mellan kommunerna. I vissa kommuner har så gott som alla lärare i en verksamhet pedagogisk högskoleutbildning och i andra kommuner mindre än hälften av lärarna. I fristående grund- och gymnasieskolor är andelen behöriga lärare betydligt lägre än i kommunala skolor.

Stora skillnader och bristande likvärdighet

Ett genomgående perspektiv i årets lägesbedömning är lika tillgång och likvärdighet. Tillgången till utbildning i det offentliga skolväsendet ska enligt skollagen vara lika oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden. Utbildningen ska dessutom inom varje skolform vara likvärdig oavsett var den anordnas i landet. Sverige erbjuder eleverna en mer likvärdig utbildning jämfört med genomsnittet i OECD. Men i förhållande till de nationella ambitionerna är skillnaderna för stora mellan kommuner och inom kommuner i tillgång på utbildning, resultat och kvalitet. Det är bland annat stora skillnader i gruppstorlekar i förskolor och fritidshem, i utbudet av gymnasieprogram, i tillgången till vuxenutbildning och i tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Extremt stora grupper på fritids

Trycket på förskolan och skolbarnsomsorgen har ökat i och med att barn till föräldralediga och arbetslösa har fått rätt att delta och maxtaxa införts. Läget är allvarligt på fritidshemmen. Gruppstorlekarna i fritidshemmen har vuxit kraftigt och kan vara extremt stora, allt från under 10 till 100 barn. Personaltätheten har mer än halverats sett i ett tio års perspektiv. Personalens utbildningsnivå har minskat och det är svårt att rekrytera utbildad personal. Fritidshemsverksamheten bedrivs utifrån helt olika förutsättningar i landet och med stora och ökande skillnader mellan kommunerna. Verksamheten har nedprioriterats och har fått endast fem procent av de statliga bidragen till personalförstärkningar.

Oacceptabla resultatskillnader i grundskolan

I grundskolan är det fortfarande stora och oacceptabla skillnader i resultat mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund. Många får stöd och hjälp men skolor har svårt att hitta fungerande arbetssätt och arbetsformer som tar hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov.

Relationerna i skolan måste förbättras

Skolverkets utredningar har visat att en viktig framgångsfaktor för ett gott resultat i skolan är att relationerna mellan elever och mellan elever och lärare är goda. Trots insatser för att minska mobbning och annan kränkande behandling finns problemet kvar och har ungefär lika stor omfattning som tidigare.

Särskolan en dyr lösning

Särskolan är en skolform för barn som inte kan nå grundskolans mål för att de har en utvecklingsstörning, har autism eller har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada. I den obligatoriska särskolan fortsätter andelen elever att öka, men i en långsammare takt. För en del föräldrar och barn innebär särskolan ett val bort från grundskolan därför att grundskolan inte kan säkerställa nödvändiga resurser. År 2002 var den genomsnittliga kostnaden för en särskoleplats 239 200 kronor medan en elev i kommunal grundskola kostade 62 500 kronor. För att motverka att elever felaktigt placeras i särskola behöver resurser omfördelas till grundskolan för stöd till elever som inte tillhör särskolans personkrets.

En allt större yrkeslärarbrist i gymnasieskolan

Gymnasieskolan står inför en allt större och allvarlig yrkeslärarbrist. För att inte riskera kvaliteten i undervisningen i yrkesämnen och i förlängningen tillgången till kvalificerade yrkesarbetare behöver särskilda åtgärder vidtas. Lägesbedömningen uppmärksammar också att gymnasieskolan är könssegregerad och att det är viktigt att förbättra situationen för funktionshindrade elever både i grundskolan och i gymnasieskolan. Det finns brister i likvärdigheten i betygssystemet och möjligheterna att välja gymnasieprogram är mycket olika över landet.

Risk för neddragningar av vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen ökade kraftigt och utvecklades genom satsningen Kunskapslyftet år 1997-2002. Satsningen är nu över och då statsbidragen har minskat finns en överhängande risk att utvecklingen stannar av och att kommunerna drar ner på verksamheten. Tillgången till vuxenutbildning varierar över landet och skillnaderna har ökat.