Framtidens väljare röstar i skolvalet

Det drar ihop sig till skolval. Tätt följt av riksdagsval. Hur förbereder sig förstagångsväljarna och hur tycker eleverna själva att skolan ska lyfta politik i undervisningen? Skolverkets Nyhetsbrev har besökt Norra Real i Stockholm.

Ett enat nej är svaret på frågan om det är svårt att veta vad man ska rösta på som förstagångsväljare. Det är samhällslektion på Norra Real i Stockholm. Susanne Forss, samhällslärare på skolan, berättar att eleverna oavsett om det är valår eller inte får besöka riksdagen och regeringen. De brukar även ha politisk debatt i klassrummet och nu ska eleverna få starta ett eget parti, med en huvudfråga som de vill driva.
- Vi måste hålla de politiska diskussionerna igång i klassrummet även om det inte är valår. För mig är det viktigt att vi pratar om vad partierna säger och vad det kommer att innebära för eleverna, säger Susanne Forss.

Om två veckor är det skolval och de allra flesta elever vet på ett ungefär vilket parti de ska rösta på. Att intresset för att delta i skolvalet är stort råder det ingen tvekan om.
- Jag tror att intresset för att rösta i skolvalet till stor del beror på hur lärarna sätter in politik i undervisningen. I min klass diskuterar vi valet jättemycket, säger Awat Fili, representant i elevkåren och arrangör av skolvalet 2010 på Norra Real.

Bokbord och debatt

De partier som har hört av sig kommer under valveckan att få ställa upp sina bokbord på skolan. Det enda krav skolan har är att högst två personer från varje parti får hålla i bokborden så att det blir rättvist mellan partierna. Awat Fili och Alexander Ljungqvist, också ansvarig för skolvalet, anser att det är betydelsefullt att politiker bjuds in till bokbord och debatter i skolan.
- Det är viktigt att vi får ställa våra frågor så vi kan bilda oss en egen uppfattning, annars kanske man bara röstar utifrån vad vänner eller familj tycker, säger Alexander Ljungqvist.

Dagen innan skolvalet har skolan även planerat en debatt mellan de två största ungdomspartierna. Eleverna har satt agendan och de frågor som kommer att debatteras är det som engagerar ungdomar mest just nu.
- Debatten kommer nog att handla om ungdomsarbetslösheten, Ipred-lagen, klimatfrågan, bostadsfrågan och antagningsreglerna till högskolan, säger Alexander Ljungqvist.

Skolans roll

I juli presenterade Skolverket rapporten Skolor som politiska arenor, på ett seminarium i Almedalen. Rapporten, som belyser skolans utmaning att fostra demokratiska medborgare, visar att skolan behöver bli bättre på att uppmuntra till politisk diskussion och klargöra de normer som vår demokrati vilar på. Studien analyserar data från ICCS 2009, den största internationella studien som gjorts om 14- och 15-åringars politiska värderingar och kunskaper.

Både Awat Fili och Alexander Ljungqvist menar att skolan kan göra enormt mycket för att motivera eleverna att gå till vallokalerna men även för att medvetandegöra hur politiken påverkar deras vardag.
- Det är otroligt viktigt att skolan uppmanar oss att söka information om det man vill ska förändras i Sverige. Då kan vi skapa oss en egen åsikt och hitta ett parti som stämmer överens med det samhälle vi vill ha, säger Alexander Ljunggren.

Uppföljning av resultatet

Skolval 2010 anordnas av Ungdomsstyrelsen, Sveriges Elevråds Centralorganisation, SECC och Sveriges Ungdomsråd.I årets val deltar cirka 1 360 skolor, vilket är något färre än skolval 2006 då 1 500 skolor deltog. Resultatet kommer att släppas samtidigt som vallokalerna till riksdagsvalet stänger den 19 september. Susanne Forss tycker att det ska bli intressant att jämföra de båda valresultaten.

- Efter valet kommer vi att diskutera varför vårt skolvalsresultat skiljde sig eller fick samma utgång som riksdagsvalet, säger Susanne Forss. Även Awat Fili ser fram emot en jämförelse.
- Vi skulle till exempel kunna titta på hur valresultatet hade sett ut om man sänkte rösträttsåldern till 16 år, säger Awat Fili.

Text: Auri Andersson
Bild: Thomas Henrikson