Slutbetyg, samlat betygsdokument och betygskatalog

Här kan du läsa om utformningen av slutbetyg och samlat betygsdokument i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning. Skolverket ger förtydliganden till de föreskrifter som finns.

Gymnasieskolan

Slutbetyg och samlat betygsdokument i gymnasieskolan
För utformningen av slutbetyg och samlat betygsdokument i gymnasieskolan finns föreskrifter:

Se SKOLFS 2009:36 om utformningen av slutbetyg och samlat betygsdokument i gymnasieskolan
Se SKOLFS 2007:42 om betygskatalog för gymnasieskolan
Läs mer om betygskatalog för gymnasieskolan

Dessa föreskrifter är till sin karaktär bindande, vilket innebär att skolorna är skyldiga att följa dem vid utfärdande av betygsdokument. Det gäller såväl bestämmelserna om hur uppgifterna skall redovisas (bilagorna 1 och 3 i föreskrifterna) som mallarna som visar hur slutbetyg och samlade betygsdokument skall se ut (bilagorna 2 och 4 i föreskrifterna). Ett slutbetyg som inte följer föreskrifterna riskerar att underkännas som giltigt dokument vid t.ex. ansökan till högskola eller arbete. Det är därför mycket viktigt för elevernas rättssäkerhet att föreskrifterna följs.

Föreskrifterna gäller för både gymnasieskolor med offentlig huvudman och för fristående gymnasieskolor samt för såväl nationella och specialutformade program som för individuella program.

Föreskrifterna gäller för de elever i gymnasieskolan som går ut med slutbetyg innehållande enbart "nya" kurser (om totalt 2500 poäng för ett fullständigt program) och för de elever som går ut med slutbetyg innehållande både "nya" och "gamla" kurser (minst 2451 poäng).

Skolverkets förtydligande av föreskrifterna

SCB:s skolkod används vid framställning av den nationella statistiken och består av kod för län, kommun och löpnummer för skolenhet (nio siffror). SCB tillhandahåller dessa koder. Koderna finns även i KURSINFO på Skolverkets webbplats.

För en skola med offentlig huvudman gäller att om skolan har en egen benämning på utbildningen kan den anges i noteringsfältet om så önskas. Benämningen skall dock inte anges i fältet Program, inriktning. De fristående skolorna anordnar inte i formell mening nationella och specialutformade program utan utbildningar som motsvarar sådana program. De fristående skolorna kan därför i fältet Program, inriktning ange ett annat namn på utbildningen än just specialutformat program eller namnet på ett nationellt program.

Studievägskoder används bl.a. vid antagning till högskola och universitet samt vid statistikbearbetning av slutbetyg. Studievägskoder finns förtecknade i KURSINFO samt i de flesta fall i Skolverkets programhandledning (Gy2000:19). Observera att avvikelser från de riktlinjer som gäller för studievägskoder inte får göras.
Studievägskod för lokala inriktningar ges efter registrering av Skolverket. Studievägskod för specialutformade program som har riksrekrytering (efter regeringsbeslut) samt för utbildningar vid fristående skolor ges också av Skolverket efter registrering. Övriga specialutformade program ges beteckning SM+studievägskod för det nationella program som kurserna i programmet väsentligen hänförts till. Om utbildningen inte gått att hänföra till ett nationellt program används endast SM. En del utbildningar har av Skolverket tilldelats egna studievägskoder, och i så fall skall de koderna användas.

För att kunna skilja den "nya" gymnasieskolans slutbetyg från den "gamla", och "helt nya" slutbetyg från "blandade med konverterade kurser", skall ett prefix i form av en siffra läggas till studievägskoderna i slutbetyget. Siffran 1 framför studievägskoden betecknar "blandat" slutbetyg (minst 2451 poäng); siffran 2 framför studievägskoden betecknar "helt nytt" slutbetyg (2500 poäng). Detta gäller för såväl skolor med offentlig huvudman som för fristående skolor.

Observera att kodningen med prefix även gäller för individuellt program.

Av slutbetyget ska bland annat framgå om eleven slutfört ett fullständigt, ett utökat eller ett reducerat program, vilka kurser som ingått i elevens fullständiga program och, när det är aktuellt, vilka kurser som slutförts utöver det fullständiga programmet.

För utbildning som påbörjats före den 15 augusti 2007 ska den äldre lydelsen av 7 kap. 9 § i gymnasieförordningen tillämpas. Då kan eleven, under vissa förutsättningar, välja att endast redovisa 2500 poäng i sitt slutbetyg. Övriga kurser kan då redovisas i ett samlat betygsdokument. Det är mycket viktigt att eleven informeras om denna rätt eftersom det kan påverka elevens meritvärde vid ansökan till högskolan.

Utökat program anges när rektor under utbildningen fattat beslut enligt 5 kap. 22 § gymnasieförordningen och, i förekommande fall, när eleven väljer att redovisa mer än 2500 poäng i slutbetyget (se den viktiga informationen ovan).

Fristående skolor kan ha fått rätt till bidrag för en gymnasieutbildning innehållande mer än 2500 poäng. För sådana utbildningar gäller att en elev skall anses ha slutfört ett fullständigt program när eleven har fått betyg på kurser omfattande 2500 poäng. För de elever som väljer att redovisa mer än 2500 poäng i sitt slutbetyg anges Utökat program. Ovan nämnd rätt att eleven kan välja att inte redovisa mer 2500 poäng gäller även för elever vid fristående skolor, som påbörjat sin utbildning före den 15 augusti 2007. Det är alltså viktigt att också dessa elever får information om rätten att välja vilka kurser som skall ingå i slutbetyget, eftersom det kan påverka deras meritvärde vid ansökan till högskolan.

Reducerat program anges när rektor under utbildningen enligt 5 kap. 23 § gymnasieförordningen har fattat beslut om att eleven skall befrias från undervisning i en eller flera kurser. Detta kan göras om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Beslut om reducerat program får omfattas av högst 10 % av ett fullständigt program, dvs. 250 poäng. Eleven kan bara befrias från undervisning i kurser, dvs. inte från projektarbetet.

För lokala kurser, som inrättas av skolhuvudmannen, fastställs även kurskoder lokalt. Dessa skapas genom att använda den av de nationellt fastställda ämnesförkortningar som skolan anser lämplig, följt av ett lokalt löpnummer som finns i intervallet 1500-1599 (se programhandledningen). Vid byte av skola kan det inträffa att en elev i sitt betygsdokument har lokala kurser från de båda skolorna och att kurskoderna är identiska, dvs. att kurserna tillhör samma ämne och att löpnumret råkar sammanfalla. Den mottagande skolan kan då ge den andra skolans kurs ett tillägg i form av -A, -B, -C o.s.v.

En del skolor använder ett gemensamt dataprogram för betygskatalogen och den individuella studieplanen. Skolverket vill göra skolorna uppmärksamma på att betygskatalogen och den individuella studieplanen är två olika dokument med helt skilda syften. Den individuella studieplanen är ett planeringsinstrument medan betygskatalogen utgör den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Slutbetyg och samlade betygsdokument är båda två former av utdrag ur betygskatalogen och skall innehålla enbart betygssatta kurser. Kurser som ingår i studievägen, men som eleven inte fått betyg på, skall således inte finnas förtecknade i betygskatalogen eller i betygsdokumentet. Observera att ett slutbetyg endast kan utfärdas om eleven har fått betyg på alla kurser som ingår i studievägen.

Det antal gymnasiepoäng som gäller för en kurs framgår av kursplanen. Gymnasiepoängen för de nationellt fastställda kurserna anges i SKOLFS (den officiella publiceringen), i Skolverkets programhandledning och i KURSINFO. För lokala kurser skall gymnasiepoängen ha fastställts lokalt i samband med fastställandet av kursplanen.

I samlat betygsdokument, när en elev fått betyg på en etapp i något eller några av ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i enlighet med 5 kap. 20 § i gymnasieförordningen, skall poängkolumnen spärras med markeringen . Observera att ett etappbetyg inte får ingå i ett slutbetyg.

Gymnasiesärskolan

För utformningen av slutbetyg och samlat betygsdokument i gymnasiesärskolan finns föreskrifter:

Se SKOLFS 2003:16 om utformningen av slutbetyg och samlat betygsdokument i gymnasieskolan

Föreskrifterna gäller för alla elever som går ut gymnasiesärskolan, oavsett när de började sin utbildning.

Kommunal vuxenutbildning

För utformningen av betygsdokument i kommunal vuxenutbildning finns föreskrifter:

Se SKOLFS 1997:23 om utformningen av slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning och samlat betygsdokument i kommunal vuxenutbildning

Dessa föreskrifter är till sin karaktär bindande, vilket innebär att de ska följas vid utfärdande av betygsdokument. Det gäller såväl bestämmelserna om hur uppgifterna skall redovisas som mallarna som visar hur slutbetyg och samlade betygsdokument skall se ut. Ett slutbetyg som inte följer föreskrifterna riskerar att underkännas som giltigt dokument vid t.ex. ansökan till högskola eller arbete. Det är därför mycket viktigt för deltagarnas rättssäkerhet att föreskrifterna följs.