Viktigt med extra poäng på spetsutbildningar

Eleverna som läser på gymnasiala spetsutbildningar uppskattar sin utbildning. Lärarna vill dock se ökade möjligheter till extra poäng för att locka fler att läsa. Det visar den första uppföljningen av försöksverksamheten som Skolverket genomfört.

Elever på spetsutbildningar läser specialiseringskurser som inte finns i övriga gymnasieskolan, men de kurserna får eleverna inga meritpoäng för. Skolverket rekommenderar i utvärderingen att möjligheten till meritpoäng på spetsutbildningarna ses över.
- För att locka fl er elever till spetsutbildningar måste de känna att de får ut något extra för de här kurserna, säger Johan Linder, undervisningsråd på Skolverket.

Försöket med spetsutbildningar har pågått sedan 2009 och totalt 20 skolor har startat utbildningar i två omgångar. Söktrycket har varit lågt och många utbildningar har svårt att fylla alla platser.
- Skolorna fi ck lite tid på sig att dra igång utbildningarna vid första ansökningen och det tror de själva kan vara en viktig orsak till att få sökte till första omgången, säger Johan Linder.

Skolverkets utvärdering av elever som har gått sitt första år på en spetsutbildning visar att de är nöjda med både skolan och utbildningens kvalitet. De tycker att lärarna brinner för sitt ämnesområde.

Bakgrund och antagning

Skolverket pekar i sin utvärdering på att de elever som går spetsutbildningarna i de flesta fall kommer från en stark socioekonomisk bakgrund. De har föräldrar som själva läst på universitet eller högskola och som har ett intresse av spetsutbildningarna. De flesta av eleverna har svensk bakgrund.
- Skolverket påpekar även att den sociala snedrekryteringen bör åtgärdas så att man hittar eleverna också i andra grupper,säger Johan Linder.

Antagningsproceduren har varit olika från skola till skola. Det har varit prov, intervjuer och personliga brev.
- Utvärderingen visar att skolorna skulle vilja ha ett tydligare regelverk för hur antagningen ska fungera, säger Johan Linder.

Skolorna kunde heller inte välja bland eleverna utan fick ofta ta in alla som klarade antagningarna eftersom de inte fick tillräckligt med ansökningar.

Riksrekrytering och samverkan med högskolan

Skolverket har undersökt hur riksrekryteringen har fungerat, eftersom det var obligatoriskt för skolorna att deras utbildningar skulle rikta sig till elever över hela landet. Uppföljningen visar att de flesta eleverna kommer från närområdet.
- Det kan handla om olika orsaker men många gånger är det svårt att flytta hemifrån redan som 16-åring, säger Johan Linder.

Hur samverkan med högskolan har fungerat var svårt att få några tydliga svar på eftersom högskolekurser ligger senare i utbildningen.
- Det kommer ytterligare en utvärdering under 2011 och då kommer Skolverket förhoppningsvis att få svar på utbildningsfrågorna, säger Johan Linder.

Förening för spetsutbildningarna

Skolorna har skapat en förening för spetsutbildningar och det finns en webbplats där elever kan söka information om vad det innebär att läsa en spetsutbildning.

Det har lett till att skolorna arbetar tillsammans och får stöd av varandra. Föreningen blir också en tydlig samarbetspartner för Skolverket.
- De har samlat sina krafter för att nå ut och till exempel kunna hänvisa studie och yrkesvägledare, säger Johan Linder.

Litet bidrag

De flesta skolorna har inte fått bidrag från kommunen och orsakerna varierar, visar utvärderingen. Det kan vara svårt för en kommun att överväga att ge extra pengar till en spetsklass om det innebär att de måste ta pengar från annan verksamhet.
- Huvudmännen har inte intervjuats i undersökningen men vi har förstått att de tycker att det är bra att det blir en spetutbildning i deras kommun. De har dock inga extra pengar, säger Johan Linder.

De flesta elever har tänkt läsa vidare på högskolan men alla är inte säkra på om de vill läsa inom specialområdet på spetsutbildningen. Undersökningen visar att det har varit svårt att locka elever till spetsutbildningarna.
- Det är svårt för en elev i den åldern att veta hur man ska studera vidare, det är något för framtida utvärderingar att titta på, säger Johan Linder.

Tydligare regelverk kring antagningen

I sin redovisning till regeringen lyfter Skolverket olika delar från utvärderingen inför regeringens beslut om att utbildningen ska bli permanent. En del är att om utbildningarna ska vara riksrekryterande, då måste man titta på vilka strategier och resurser som skolorna behöver
för att riksrekryteringen ska fungera. En annan synpunkt är att skolorna bör få ett tydligare regelverk kring antagningen. Det är även osäkert om eleverna belönas för att ha gått en svårare utbildning, något som måste ses över, menar Skolverket.

Text: Anna Ström
Bild: Thomas Henrikson

Skolor med spetsutbildning

I den första omgången av försöket med spetsutbildningar deltar Danderyds gymnasium, Ehrensvärdska gymnasiet i Karlskrona, Europaskolan i Strängnäs, Globala gymnasiet i Stockholm, Härnösands gymnasium, Katedralskolan i Lund, Luleå Gymnasieby, Polhemsskolan i Lund och Vasaskolan i Gävle. Ytterligare en skola, Fässbergsgymnasiet i Mölndal, fick tillstånd men kunde inte starta sin utbildning hösten 2009 på grund av för få elever. Hösten 2010 startade 10 skolor till spetsutbildningar. Försöket pågår till och med 2014.