Högre ersättning till företag i lärlingsförsöket

Lärlingsförsöket är uppskattat bland de deltagande skolorna, främst för att det stärker sambandet mellan skola och arbetsliv. Företagen har dock inte fått del av statsbidraget i den utsträckning som det var tänkt, därför skärps reglerna vid årsskiftet.

I år deltar nära 7 000 elever i lärlingsförsöket som pågått sedan 2008. I Skolverkets årliga uppföljning framgår att utbildningen är uppskattad och att eleverna trivs på sina arbetsplatser.
De 25 000 kronor i statsbidrag som betalas ut per deltagande elev framhålls av både fristående skolor och kommuner som betydelsefulla. Hittills har det inte funnits någon reglering av vad statsbidraget ska användas till.
- Över hälften av pengarna har skolorna använt till personalkostnader, organisering av undervisningen och inköp av material som verktyg och arbetskläder, säger Lina Collin, undervisningsråd på Skolverket.

Pengar till företagen

Knappt hälften av huvudmännen har använt en del av pengarna till att ersätta de företag som tar emot lärlingar. Den summan har dock inte varit så hög som regeringen tänkt från början.
- Kommunala skolor har använt 15 procent av bidraget till att ersätta företag. Motsvarande siffra för fristående skolor är en procent, säger Lina Collin.
Den 1 januari 2011 inför regeringen en reglering av vad statsbidraget ska användas till.
- Regleringen innebär att statsbidraget får användas för att utveckla försöksverksamheten samt till att ersätta företag som tar emot lärlingar. Statsbidrag för utvecklingskostnaderna får högst vara 10 000 kronor per läsår för varje elev som deltar, säger Lina Collin.

Okänd utbildning

Antalet avhopp har i år varit färre än föregående år, då drygt 15 procent hoppade av sina lärlingsstudier jämfört med årets 12 procent.
- Skolverket kommer under hösten att undersöka om dessa elever helt har hoppat av gymnasiet eller om de påbörjat en annan utbildning, säger Lina Collin.
Hittills har det varje läsår börjat färre elever än de platser som kommunerna och fristående skolor beviljats. Hälften av huvudmännen uppger att en av orsakerna är att den är ny och relativt okänd.
- En del skolor uppger även att det är viktigt för gymnasieelever att tillhöra en klass och att den känslan inte riktigt infinner sig för dessa elever som en stor del av tiden är ute på arbetsplatserna, säger Lina Collin.

Text: Auri Andersson
Foto: Thomas Henriksson