EU storsatsar på it i skolan

iTEC är EU:s hittills största forsknings- och utvecklingssatsning om it i skolan. Forskare, lärare och politiker från 12 europeiska länder samarbetar för att hitta nya smarta pedagogiska lösningar. Sverige har inte anslutit sig på nationell nivå men 13 västsvenska kommuner knackar nu på dörren och vill vara med.

- Det här är kanske världens största skolforskningsprojekt. Det är klart att vi sonderar terrängen och ser om det kan vara intressant för oss, säger Christel Bäckström, GR Utbildning, som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund, de 13 kommuner i Västsverige som anmält intresse för att delta i iTEC (Innovative Technology for an Engaging Classroom).

- Det är ett brett program som ska binda samman skola, forskning och politik och göra det över hela Europa, säger Jan Hylen som är generalsekreterare i en av iTEC:s paneler.

Metoder för alla skolor i Europa

I korthet handlar iTEC om att skapa scenarier för lärande i framtidens klassrum. Dessa scenarier ska vara tillräckligt vardagsnära för att kunna skalas upp och användas i alla Europas skolor. De ska sedan testas i cirka 1000 klassrum i 12 länder innan de sprids över EU. Grundidén är att hitta beforskade metoder för digital pedagogisk utveckling som snabbt går att sätta i verket. Arbetssätten ska vara möjliga i ett klassrum på rumänska landsbygden likväl som i Oslo. Det handlar inte nödvändigtvis om banrytande forskning som är dyr och svår att skala upp utan sådant som går att använda i många skolor.

- Hela programmet är sprunget ur ett behov av att snabbt ändra skolan i Europa. Men Europa är stort och det finns oerhört varierande förutsättningar. Därför premierar man smarta lösningar som kan användas överallt, säger Jan Hylén.

Finska forskare har central roll

I kulisserna finns ett finskt forskarteam som i nära samarbete med lärare ska vaska fram de pedagogiska scenarierna. Hittills har man utvecklat ett bibliotek om 9 scenarier och ett 20-tal så kallade mini-scenarier. Ett handlar om hur NO-lärare och geografilärare kan samarbeta i ett projekt om varför nyckelpigan försvinner från lokalsamhällen. Eleverna flyttar ut från klassrummet, använder film, ljud och andra tekniska hjälpmedel för att undersöka, analysera och presentera lösningarna.  Ett annat scenario handlar om att elever ska arbeta i projekt för att undersöka hur olika länder hanterar specifika miljöproblem, exempelvis återvinning. Eleverna ska göra research, de ska intervjua såväl inhemsk och internationell expertis över videolänk och på något av de främmande språk eleverna studerar.  Resultatet ska sedan presenteras i en rapport på en webbsida, gärna med multimediala inslag.

- Att de idéer eller lösningar man kommer fram till testas inte bara i en eller tre skolor utan i tusen skolor runt om i Europa, det är nytt. Tidigare har man testat saker i kanske tre eller fem skolor, säger Jan Hylén.

Ovan beskrivna scenario är kanske inget häpnadsväckande för svenskar, men vi ska komma ihåg att i vissa delar av Europa har man inte kommit så långt som i Sverige, förklarar Jan Hylén. Scenarier utvecklas kontinuerligt och finns tillgängliga på iTECs webbplats.

GR:s 13 medlemskommuner ligger långt framme när det gäller it i skolutvecklingen. För GR är det avgörande att scenarierna får olika nivåer så att de även kan användas i skolor som redan ligger på en relativt hög nivå.

- Sedan är det oftast så i forskningsprojekt att man får ge likväl som man tar, och att alla är beroende av varandra, säger Christel Bäckström.

Svensk leder beredningspanelen

Projektet har tre sidor, eller paneler, som vetter mot skolan, mot forskningen och mot politiken. iTEC tillsätter nu en grupp med "High Level Decision Shapers" för att vara rådgivare till projektet, granska scenarierna och vara en länk mellan projektet och utbildningsdepartementen. Jan Hylén kommer att vara generalsekreterare i gruppen som kommer att bestå av tio experter från hela Europa och ledas av Eduardo Marcal Grilo, före detta utbildningsminister i Portugal. Panelens arbete handlar bland annat om att bearbeta it-samordnare i departement, experter i nyckelpositioner och få dem intresserade för digital pedagogisk utveckling. Man vänder sig medvetet till tjänstemän på beredningsnivån och inte till ansvariga politiker, en metod som tycks lånad från lobbybranschen i Bryssel.

- Vi ska fungera som en förmedlande länk, se om scenarierna funkar i respektive lands skolsystem, med kursplaner och skolplaner, säger Jan Hylén.

Ofta lever forskare och beslutsfattare i olika världar, resonerar Jan Hylén. Forskare förstår inte de politiska motiven, de är inte lika intresserade av kostnader och huruvida lösningarna fungerar i stor skala.

- Det finns framtidsscenarier som säger att skolan ska försvinna om 20 år, men de är knappast realistiska. Samtidigt görs en massa teknisk forskning som är smart men i praktiken svår att använda och mitt i detta står politiken som ofta är traditionell och osäker och inte riktigt vet hur man ska möta denna snabbt förändrande verklighet, säger Jan Hylén.

Steg mot en globaliserad skola

Satsningen är en i raden som på lång sikt tros stärka EU:s konkurrenskraft i världen. Det är också, tror Jan Hylén, ett steg mot kursplaner och läroplaner som sträcker sig över nationsgränserna. När EU- parlamentet 2006 formulerade de åtta nyckelkompetenserna för livslångt lärande (varav digital kompetens är en) var det ett steg i samma riktning.

- Man kan se det som en konsekvens av globaliseringen att även kurs- och läroplaner blir mer lika, säger Jan Hylén.

iTEC skiljer sig från andra större EU-satsningar på it i skolan, till exempel e-twinning, som är en digital infrastruktur för skolor och lärare att samarbeta med varandra över nätet. E-twinning är helt och hållet drivet av skolor och lärare, medan iTEC är forskardrivet. En annan skillnad är att e-twinning är öppet för alla som är med i EU. Så är det inte med iTEC. Där måste medlemsländerna aktivt ansluta sig.

Sverige inte med som partner

Sverige deltar inte i projektet och återfinns alltså inte bland de tolv koordinatorerna. Skälet är att Skolverket inte har ett uppdrag att delta och att utvecklingen av framtidens klassrum är en i huvudsak kommunal fråga. Det hindrar förstås inte Sverige från att ta del av de resultat som projektet frambringar, vilka bland annat kommer att rapporteras av Skolverket. Det finns heller inte något som hindrar att t.ex. kommuner eller grupper av kommuner går med som associerad partner, vilket just GR Utbildning nu utforskar möjligheterna till. Christel Bäckström betonar att dialog pågår med iTEC men ännu är man i stadiet där man förhör sig om möjligheterna och förutsättningar, inget är ännu bestämt.

- Det är ett spännande projekt och i våra kommuner sker just nu en stor förändringsprocess för att implementera it i skolan. Vi har fortlöpande dialog med iTEC, säger Christel Bäckström.

Fakta om iTEC

• iTEC (Innovative Technology for an Engaging Classroom) är den hittills största EU-satsningen om IT i skolutvecklingen.
• 12 länder deltar som huvudpartner. Sverige finns inte med som huvudpartner.
• Projektet leds av European Schoolnet som är ett nätverk bestående av representanter för 31 utbildningsdepartement i Europa och där Skolverket deltar för Sveriges räkning.
• Den övergripande ambitionen är att rusta alla skolor i Europa för framtidens krav på kunskaper och färdigheter.

Kontakt

Christina Szekely
Projektledare, samordnar området it i skolan
Utvecklingsavdelningen, kompetensutveckling
E-post: christina.szekely(@)skolverket.se

Text: Thomas Heldmark