Fristående verksamhet

Kommer fristående skolor att omfattas av offentlighetsprincipen och vara skyldiga att ha ett öppet diarium?

Svar: Den fristående skolan är ingen myndighet och behöver därför inte följa offentlighetspricipen enligt tryckfrihetsförordningen, eller bestämmelser i t.ex. arkivlagen och förvaltningslagen. Den fristående skolan behöver exempelvis inte ha ett öppet diarium.

I 29 kap. 10 och 11 §§ skollagen (2010:800) finns det däremot krav på att även en huvudman för en fristående skola ska följa vissa bestämmelser i förvaltningslagen som gäller handläggning av ärenden när det är fråga om myndighetsutövning mot enskild.

Enligt 29 kap. 18 § skollagen ska huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieskola till den kommun där skolan är belägen. Kommunen blir då arkivmyndighet för betygen.

Vart ska enskild fritidsverksamhet ansöka om godkännande och vem ansvarar för tillsynen?

Svar: Om fritidshemmet ska anordnas vid en fristående skola med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola ska man ansöka om godkännande hos Skolinspektionen. Om fritidshemmet ska anordnas på annat sätt ska ansökan göras hos den kommun där fritidshemmet ska finnas.
Ansvaret för tillsyn följer bestämmelserna om godkännande.

Se vidare i Mer om fristående skolor

Vart ska fristående förskolor ansöka om godkännande och vem ansvarar för tillsynen?

Svar: Ansökan om godkännande av en fristående förskola ska göras hos den kommun där förskolan ska finnas. Det är också den kommunen som ansvarar för tillsynen av verksamheten.

Se vidare i Mer om fristående förskolor

Vart ska fristående förskoleklasser ansöka om godkännande och vem ansvarar för tillsynen?

Svar: Ansökan om godkännande av en fristående förskoleklass ska göras hos Skolinspektionen oavsett om förskoleklassen ska finnas vid en fristående skola, en fristående förskola eller bedrivas helt separerat från en skola eller förskola. Det är också Skolinspektionen som ansvarar för tillsynen av alla fristående förskoleklasser.

Se vidare i Mer om fristående skolor

Ska en huvudman för en fristående förskoleklass, som fått sitt tillstånd av kommunen, begära ett nytt godkännande av Skolinspektionen?

Svar: Nej, ett godkännande av en fristående förskoleklass enligt bestämmelserna i 1985 års skollag ska anses som ett godkännande även enligt den nya skollagen.

Får barn i en fristående grundskola samma rätt till skolskjuts som barn i en kommunal skola?

Svar: Nej, en elev vid en fristående grundskola har ingen rätt till kostnadsfri skolskjuts på det sätt som en elev har i en grundskola med offentlig huvudman, dvs. om det behövs "med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet".

Däremot får elevens hemkommun nu en skyldighet att anordna skolskjuts även för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen om det kan ske utan "organisatoriska eller ekonomiska svårigheter" för kommunen. När kommunen bedömer om det uppstår organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska den utgå från om eleven skulle fått skolskjuts om han eller hon valt att gå i den skola som kommunen anvisat.

Se vidare i Mer om skolskjuts

Om en elev inte är berättigad till skolskjuts till den skola som kommunen anvisar, kan eleven då ha rätt till skolskjuts om han eller hon väljer en annan (kommunal eller fristående) skola?

Svar: Nej, eleven har inte någon rätt till skolskjuts om han eller hon väljer en annan skola än den som kommunen anvisat eleven. Det finns dock inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder eleven skolskjuts.

Se vidare i Mer om skolskjuts

Kan en fristående grundskola endast ha två elever nu när kravet på ett minsta elevantal tagits bort?

Svar: I den nya skollagen finns ingen nedre elevantalsgräns angiven för en grundskola, oavsett om den bedrivs med offentlig eller enskild huvudman. Vid bedömningen av om en fristående grundskola ska godkännas, eller om en befintlig skola ska få ha kvar sitt godkännande, ska en prövning göras av Skolinspektionen mot de kvalitetskrav som ställs på en sådan skola. Elevantalet ska även fortsättningsvis vara en viktig faktor för att bedöma en fristående skolas förutsättningar att kunna bedriva en långsiktig skolverksamhet av hög kvalitet.

Det kommer fortfarande vara möjligt för en fristående skola som bedrivs i anslutning till ett Hem för vård eller boende (HVB) eller motsvarande att kunna ha ett fåtal elever.
Om en fristående skola med två elever kan uppfylla alla kvalitetskrav som ställs på en fristående skola finns alltså ingen bestämmelse som förbjuder att skolan har så få elever.

Se vidare i Mer om fristående skolor

Kan en fristående skola som har ett begränsat antal platser välja att i första hand ta emot elever med höga betyg eller goda skriftliga omdömen och därigenom främst ta in "mindre kostnadskrävande elever"?

Svar: En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Det gäller även elever med behov av särskilt stöd. En fristående skola behöver dock inte ta emot en elev med omfattande stödbehov om elevens hemkommun inte betalar ett s.k. tilläggsbelopp för eleven.

Om det finns fler sökande än antalet platser vid en fristående grundskola ska urvalet göras på grunder som Skolinspektionen godkänner. Hittills har det inte godkänts att en fristående grundskola i första hand tar in elever som saknar stödbehov.

En fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan, dvs. som uppfyller behörighetsvillkoren. Det gäller oavsett om eleven har behov av särskilt stöd eller inte. En fristående skola behöver dock inte ta emot en elev med omfattande stödbehov om elevens hemkommun inte betalar ett s.k. tilläggsbelopp för eleven.

Om det finns fler sökande än platser vid en fristående gymnasieskola ska urvalet göras på samma sätt som till en utbildning vid en offentlig gymnasieskola, dvs. vanligtvis utifrån elevens betyg från grundskolan.

Se vidare i Mer om fristående skolor

Kan man starta en fristående gymnasieskola med enbart introduktionsprogram?

Svar: Nej, den fristående skolan måste bedriva ett nationellt program för att få anordna introduktionsprogram. För att få anordna programinriktat individuellt val (PRIV) och yrkesintroduktion krävs dessutom att den fristående skolan bedriver ett yrkesprogram och för PRIV måste det vara inriktat mot ett yrkesprogram som skolan anordnar.

Är en fristående skola skyldig att arkivera elevernas betyg?

Svar: För att elever på fristående skolor ska få samma möjligheter som elever i offentliga skolor att i efterhand kunna få uppgifter på genomförd skolgång, ska huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen. De överlämnade betygshandlingarna omfattas i kommunen - till skillnad från vad som gäller i fristående skolor - av tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen. Kommunen kommer då att arkivera betygen och elever i fristående skolor ges en möjlighet att i efterhand begära ut uppgifter om genomförd skolgång
När det gäller slutbetyg blir den här bestämmelsen i den nya skollagen tillämplig första gången på betyg som utfärdas läsåret 2011/12.

29 kap. 18 § nya skollagen

När ska tilläggsbelopp utgå till fristående skolor?

Svar: I nya skollagen finns bestämmelser om hur bidragen till en fristående skola ska beräknas. Dels ska elevens hemkommun betala ett s.k. grundbelopp för alla elever som går i en fristående skola, dels ska hemkommunen betala ett tilläggsbelopp för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Med tilläggsbelopp för ett omfattande behov av särskilt stöd avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen.
Om huvudmannen för den fristående skolan inte anser att tilläggsbeloppet som elevens hemkommun beslutar om är tillräckligt omfattande har huvudmannen möjlighet att överklaga kommunens beslut till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätten).
Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev om "betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter" uppstår för kommunen. Om kommunen beslutat att inte betala något tilläggsbelopp för en elev med omfattande stödbehov är den fristående skolan inte skyldig att ta emot eleven.

10 kap. 37-39 §§, 11 kap. 36-38 §§, 16 kap. 52-54 §§, 17 kap. 31-34 §§ samt 19 kap. 25-27 §§ nya skollagen, samt 14 kap. 7 § nya gymnasieförordningen