Förskola, förskoleklass och fritidshemmet

Får kommunen ta ut en avgift för "nattis"?

Svar: Ja, enligt skollagen får avgifter tas ut för sådan omsorg. Avgifterna ska vara skäliga. För barn i förskoleålder får avgifterna från och med höstterminen det år barnet fyller tre år bara avse den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.

Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars föräldrar har behov av det och inte själva kan ordna omsorgen. Utgångspunkten för bestämmelsen är att det ska gå att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete, trots att arbetstiden är förlagd, helt eller delvis, till kvällar, nätter eller helger (obekväm arbetstid).

Vilken läroplan gäller för förskoleklassen?

Svar: Förskoleklassen omfattas av grundskolans läroplan. Om förskoleklassen anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det läroplanen för specialskolan respektive sameskolan som gäller för en sådan förskoleklass.

1 kap. 11 § nya skollagen

Blir förskoleklassen obligatorisk i den nya skollagen?

Svar: Nej, förskoleklassen är fortfarande en frivillig skolform. Däremot är elevernas hemkommuner skyldiga att erbjuda plats i förskoleklass för dem som önskar det.

9 kap. 12 § nya skollagen

Vad ska man skriva i åtgärdsprogrammet för elever i förskoleklassen?

Svar: Bestämmelserna om särskilt stöd och åtgärdsprogram gäller i och med den nya skollagen även i förskoleklassen.

Generellt gäller i skolan att rektorn skyndsamt ska utreda behovet av särskilt stöd i två situationer: dels om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, dels om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

För elever i förskoleklass är det inte aktuellt att utarbeta ett åtgärdsprogram utifrån att det kan befaras att eleven inte kommer nå kunskapskraven, eftersom det inte finns några kunskapskrav i förskoleklassen. Däremot kan även elever i förskoleklass uppvisa andra svårigheter i sin skolsituation.

Åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Skolverket har utfärdat allmänna råd om arbetet med åtgärdsprogram. I kommentarerna till de allmänna råden står bland annat att tecken på att en elev är i behov av särskilt stöd kan vara att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. En del av de elever som är i behov av särskilt stöd uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär.

Enligt Skolverkets allmänna råd är det bland annat viktigt att skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven och bygger på elevens förmågor och intressen. Det är också viktigt att skolan ser till att det finns kompetens för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd.

3 kap. 6 §, 8- 9 §§ skollagen (2010:800)
Skolverkets allmänna råd om arbetet med åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25)

Kan man ha två kommunala förskoleplatser i två olika kommuner?

Svar: Det är barnets hemkommun som ansvarar för att erbjuda barnet en plats i förskola. Det finns dock inget som hindrar att två kommuner erbjuder samma barn plats på förskola i två olika kommuner. I sådana fall får kommunerna komma överrens om kostnader för de två platserna. Detta är alltså ingen lösning som föräldrarna själva kan kräva av kommunerna.

I vissa fall har barn rätt att bli mottagna i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Sådana särskilda skäl kan till exempel vara att barnet bor nära en kommungräns eller om ett barn hör till någon av de nationella minoriteterna och inte har möjlighet att gå på en minoritetsspråkig förskola i sin hemkommun. Avsikten är dock inte att öppna en möjlighet att gå växelvis i två olika kommuners förskolor för barn som växelvis hos sina föräldrar i två olika kommuner.

8 kap. 12-13 §§ skollagen (2010:800)
Proposition 2009/10:165 sid. 355

Kan en förskola ha enbart barnskötare?

Svar: Nej, huvudmännen ska i undervisningen i förskolan använda utbildade förskollärare. Förskollärarna ansvarar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen.
Utöver förskollärare får det finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Det kan vara personal med annan utbildning och erfarenhet, t.ex. barnskötare, som bidrar med sin kompetens till barnens omsorg, utveckling och lärande. Barnskötare är en viktig personalgrupp i förskolan och de kommer även i framtiden att komplettera förskollärarna och ha betydelse för förskolornas verksamhet. Även bild-, drama- och musikpedagoger samt personer med samma modersmål som barn med annat modersmål än svenska kan tillföra särskild kompetens.

Riktlinjerna i läroplanen för personalen i förskolan anger dels förskollärares ansvar, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan. I läroplanen anges att förskolechefen är chef för "förskollärare, barnskötare och övrig personal".

2 kap. 13-14 §§ skollagen (2010:800)
1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) (SKOLFS 2010:35), Avsnitt 2 Mål och riktlinjer och 2.7 Förskolechefens ansvar
Propositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165), sid. 263

Kan man sätta upp mål för vad barn ska kunna i förskolan?

Svar: Nej, det kan man inte. Förskolans läroplan innehåller mål att sträva mot som anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den önskade kvalitetsutvecklingen i verksamheten. Den innehåller däremot inga mål för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper. Kunskapen om varje barns lärande och utveckling ska heller inte användas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen, utan utgöra underlag för planering av den fortsatta verksamheten med barnen.

Förskollärare ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.

1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) (SKOLFS 2010:35), Avsnitt 2 Mål och riktlinjer, 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling samt 2.7 Förskolechefens ansvar
Departementspromemorian Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan (U2010/4443/S) sid. 27

Ska barn i förskolan ha individuella utvecklingsplaner?

Svar: Nej, det finns inte några sådana bestämmelser för förskolan. Däremot ska alla elever i de obligatoriska skolformerna ha en individuell utvecklingsplan som stöd för utvecklingen mot målen.

Förskollärare ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.

1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) (SKOLFS 2010:35), Avsnitt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vad gäller angående arbetet med modersmål i förskolan?

Svar: Enligt den nya skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Antalet flerspråkiga barn ökar och deras specifika förutsättningar bör uppmärksammas. Det är en grundläggande uppgift för förskolan att ge alla barn möjligheter att tillvarata sina resurser på bästa sätt. Att stödja barns språkutveckling och den kulturella mångfalden är därför en viktig uppgift för förskolan.

Språk och lärande hör samman liksom språk och identitetsutveckling. Stöd för barn med annat modersmål än svenska är därför mycket viktigt i förskolan, särskilt för yngre barn som är i färd med att utveckla språk och identitet. Det räcker inte med att barnen talar sitt modersmål i hemmet. Även förskolan bör bidra till att modersmålet utvecklas för att barnen aktivt ska kunna kommunicera på såväl sitt modersmål som på svenska.

Arbetet med att stödja barns språkutveckling är i första hand en pedagogisk fråga för förskolan. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna, i lek och i skapande verksamhet. I varje förskola där det finns barn med annat modersmål än svenska eller som hör till någon av de nationella minoriteterna ska aktiviteter, arbetssätt, miljö och material anpassas till barnens behov. Särskilda åtgärder som tvåspråkig personal, lärare i modersmålsstöd, kulturstödjare m.m. kan vara viktiga komplement. Även barnens föräldrar är en viktig tillgång och resurs för förskolan i detta avseende.

8 kap. 10 § skollagen (2010:800)
Propositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165), sid. 351

Vad gäller angående barngruppens storlek i förskolan?

Svar: Huvudmannen ska enligt skollagen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. I all utbildning som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt, enligt skollagen.

Av förarbetena framgår att personaldimensionering och barngruppernas storlek inte bör fastställas statiskt utan anpassas till de behov som finns i barngruppen. Förutsättningarna i barngrupperna varierar från grupp till grupp och från tid till annan. Personaltätheten kan behöva utökas, eller barngruppen minskas, om det finns barn med behov av särskilt stöd i grupperna. Behovet av en sådan förstärkning måste prövas i varje enskilt fall.

Kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning har anpassats till behoven i olika förskolor samt kunna visa hur hänsyn har tagits till olika faktorer. Kommunen bör också genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolors personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser.

Kommunen bör även återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.

Skolverket har i ett tillsynsbeslut kritiserat en kommun för att den inte utrett och analyserat om barngruppen på den aktuella förskolan hade en lämplig sammansättning och storlek.

1 kap. 10 § och 8 kap. 8 § skollagen (2010:800)
Prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet m.m.
Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2005:10) för kvalitet i förskola, sid. 14-15.
Skolverkets beslut den 13 februari 2005, dnr 51-2005:1548

Hur definieras begreppet förskoleenhet?

Svar: En förskoleenhet är enligt skollagen en "av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad".

För att flera byggnader ska anses som en förskoleenhet krävs att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Byggnaderna i en förskoleenhet ingår också i samma administrativa enhet. Även verksamhet som bedrivs på till exempel skolgårdar och idrottsplatser som ligger i nära anslutning till förskolans byggnader omfattas av begreppet.

Det finns inte något förbud i skollagen mot att i en byggnad organisera flera förskoleenheter. Enligt skollagen ska det vid varje förskoleenhet finnas en ansvarig förskolechef som leder och samordnar arbetet.

1 kap. 3 § och 2 kap. 9 § skollagen (2010:800)

Ska en kommun besluta hur ofta förskolorna i kommunen ska ha utvecklingssamtal?

Svar: Några bestämmelser om att kommunen ska besluta om antalet utvecklingssamtal i förskolorna finns inte. I skollagen anges däremot att förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. Där anges också att förskolechefen, som har det övergripande ansvaret för verksamheten, har ett särskilt ansvar bland annat för att formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta.

I skollagen anges vidare att personalen fortlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Om det finns behov av fler än ett utvecklingssamtal finns därför möjlighet för förskolans personal och vårdnadshavare att komma överens om detta.

8 kap. 11 § skollagen (2010:800)
Propositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165), sid. 353

Måste kommunen erbjuda pedagogisk omsorg inom fyra månader?

Svar: Nej, det finns inget krav på att kommunen ska tillhandahålla pedagogisk omsorg inom fyra månader. Men kommunerna ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn sådan verksamhet om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.

Kommunen ska däremot erbjuda barnet förskola inom fyra månader efter det att en vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman.

8 kap. 14 § och 25 kap. 2 § skollagen (2010:800)

Omsorg på tid när förskola eller fritidshem inte erbjuds - vad gäller?

Svar: Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. Som exempel på vad som kan utgöra familjens situation i övrigt kan nämnas ensamstående föräldrar samt barn med förälder som fullgör värnpliktstjänstgöring, är intagen på behandlingshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande. Sådan omsorg bör erbjudas från och med ett års ålder till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år.

Att sträva efter innebär enligt regeringens förslag att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla sådan omsorg. Ambitionen måste vara att tillhandahålla omsorg även under s.k. obekväm arbetstid åt familjer som har behov av det. Om kommunen vid en viss tidpunkt inte har någon efterfrågan måste kommunen ändå planera för att tillhandahålla omsorg, när situationen förändras. Detta innebär att det inte bör vara möjligt för en kommun att generellt avskaffa tillgången till kommunalt finansierad omsorg för barn till föräldrar som förvärvsarbetar under s.k. obekväma tider. Å andra sidan innebär det ingen rättighet att i enskilda fall få omsorg under obekväm arbetstid. Föräldrars ansvar för att hitta lösningar på barnets behov av omsorg kvarstår.

Kommunen bör, för varje ansökan om plats, göra en individuell bedömning utifrån de lokala förutsättningarna och besluta om plats därefter. I bedömningen bör även ingå föräldrarnas reella möjligheter att ordna omsorg för sina barn själva. Ansvarig nämnd och förvaltning för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem bör svara för behovsprövningen. Omsorg för barn under s.k. obekväma arbetstider ska inte betraktas som en skolform, till skillnad mot förskolan, och inte heller åläggas de krav som ställs på en sådan verksamhet. Det är viktigt att bygga vidare på de kunskaper och goda erfarenheter som redan finns av denna verksamhet.

Omsorgen ska som i dag kunna erbjudas i olika former som nattöppna förskolor, familjedaghem eller barnvårdare i det egna hemmet. Omsorg under s.k. obekväm arbetstid kan även anordnas i flerfamiljslösningar och andra verksamheter. Det ska vara upp till kommunen att besluta i vilka former verksamheten ska bedrivas samt tidpunkten för när kvällsomsorgen tar vid efter dagtid.

25 kap. 5 § skollagen (2010:800)
Propositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165), sid. 532 och 887

Från när ska anmälan om önskemål om förskola räknas och vilka rutiner bör kommunen ha när de tar emot anmälan?

Svar: När en vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Det datum som gäller är därför när anmälan om önskemål kommit in till kommunen.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola. Detta gäller även barn som ännu inte fyllt ett år.

JO har i ett tillsynsbeslut uppmanat en kommun att se över sina rutiner som gick ut på att behov av plats tidigast fick anmälas fyra månader innan plats önskades. JO konstaterade i det fallet ?att kommunen själv uppställt begränsningar i fråga om när behov av barnomsorg tidigast får anmälas, vilket tydligen inneburit svårigheter för nämnden att planera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt?.

8 kap. 14 § skollagen (2010:800)
JO:s beslut den 9 februari 1999 i ärende 481-1999