Grundsärskolan och gymnasiesärskolan

Kommer ett tionde skolår i grundsärskolan att finnas kvar i och med den nya skollagen?

Svar: Nej, men för den elev som inte har gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört, så upphör istället skolplikten ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år (7 kap. 13 §).

En elev i grundsärskolan har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås i grundsärskolan. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den garanterade undervisningstiden (7 kap. 15 § ), om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.

Se vidare i Mer om skolplikt och rätt till utbildning

Vem fattar beslut om mottagande i grundsärskolan mot vårdnadshavarens vilja?

Svar: Skollagen anger att barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan. Det är barnets hemkommun som ska fatta ett sådant beslut efter att ha gjort en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Kommunen avgör vem i kommunen som ska fatta detta beslut.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till en placering i grundsärskolan ska barnet fullgöra sin skolplikt på något annat sätt, t.ex. i grundskolan. Barnets hemkommun kan dock, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa, besluta att barnet ändå ska tas emot i grundsärskolan. Ett sådant beslut får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Praxis får avgöra när synnerliga skäl för att gå emot vårdnadshavarens vilja föreligger.