Berättarformer i det nya medialandskapet

I de senaste PISA-undersökningarna framgår det att läsförståelsen bland svenska elever har sjunkit oroväckande. Även om man kan förhålla sig kritisk till undersökningarna, är det ändå troligt att läsningen i skolan idag möter nya utmaningar och att undervisningen måste utvecklas mera.

De utmaningar som möter eleverna idag kommer bland annat från nya medier, men beror säkert också på en ökad informationstäthet, som ställer högre krav på elevernas koncentrationsförmåga, flexibilitet och läshastighet än tidigare.

I det projekt som vi söker medel till från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté vill vi både undersöka den roll som olika medier spelar när det gäller att utveckla en så kallad narrativ kompetens hos elever, och även försöka svara på frågan vad narrativ kompetens innebär i dagens medielandskap.

Berättelser ger tillträde till verkligheten

Projektet utgår från att berättelser är helt nödvändiga för att skapa mening och sammanhang i våra liv. Det är via berättelserna vi får tillträde till verkligheten och inte minst av detta skäl är det viktigt att både ta del av och förstå vad berättande och berättelser betyder i våra liv.

När det gäller läsning av litterära texter pratar man ibland om "litterär kompetens" och om att skolan har ett viktigt uppdrag att utveckla denna hos elever. Idag är det inte bara i litteraturen som man kommer i kontakt med berättelser, utan vi möter dem i många olika slags medier och genrer.

Narrativ kompetens

Det saknas emellertid ännu kunskap om i vilken grad och på vilket sätt de nya medierna och genrerna bidrar till att utveckla kunskaper kring berättandet. Syftet är därför att undersöka det vi kallar den narrativa kompetens som ungdomar utvecklar i läsningen av såväl skönlitteratur som berättelser i andra medier.

Det är idag ett unikt tillfälle att göra detta, eftersom normer och värderingar för vad som räknas som bra och dåliga genrer och medier har luckrats upp. Det gör det möjligt att mera förutsättningslöst undersöka berättande i olika former, och de sätt på vilka läsare tar dessa berättelser i bruk.

Undersöka berättandets potential

Undervisning om berättelser och litteratur har naturligtvis även betydelse för utvecklingen av den demokratiska samhällsmedborgaren. Det är viktigt att undersöka hur berättandets potential kan utvecklas och förverkligas i undervisning, eftersom skolan idag i högre grad än tidigare måste räkna med att eleverna har förmågor som de själva tillägnat sig på fritiden.

I projektet undersöker vi flera olika berättarformer med avseende både på deras egenart och hur läsarna, i skola och på fritid, tillägnar sig dem. Den övergripande frågeställning som projektet avser besvara är hur utvecklingen av en narrativ kompetens går till i skolan men också i de medier som eleven tillägnar sig på fritiden. Projektets specifika mål är att få kunskap om a) hur narrativa kompetenser utvecklas i såväl skola som på fritid, b) att belysa hur skolans lärmiljöer kan arbeta med att tillvarata och vidareutveckla elevernas narrativa kompetenser, c) att undersöka vilket värde berättelser i olika medier har för ungdomar.

Intrigen är meningsskapande

I synnerhet fokuserar projektet på intrigens betydelse i olika berättande texter. Intrigen är en nödvändig beståndsdel i den narrativa kompetens som varje människa utvecklar i sitt liv som läsare. Att kunna följa intrigen i en berättelse, och att kunna återge den, handlar just om skapa samband och sammanhang och därmed öva förmågan att bättre kunna förstå och använda texter.

Intrigen är meningsskapande i en berättelse, i vilket medium den än uppträder, och den didaktiska potentialen i intrigen menar vi är avsevärd. I undervisningen om litterära texter har det i skolan varit vanligt att koncentrera sig på litterär stil, symboler, karaktärsteckning etc. Dessa är självfallet viktiga beståndsdelar i en text, men vi menar att det är viktigare att börja med att urskilja den "röd tråden" i en berättelse, dvs. handlingen, intrigen. Samtidigt blir det än viktigare att se hur olika medier skiljer sig från varandra i sitt sätt att använda sig av intriger för att förstå hur meningsskapandet går till.

Förmågan att förstå hur berättelser kan användas

I den narrativa kompetensen ingår, menar vi, bland annat förmågan att förstå hur berättelser kan användas, förmågan att förstå skillnaden mellan fiktion och icke-fiktion och förmågan att kunna röra sig mellan abstrakta och konkreta nivåer i texten.

Det saknas ännu kunskap om i vilken grad och på vilket sätt de nya mediernas berättelser och genrer bidrar till att utveckla sådana kompetenser. Man kan till exempel fråga sig vilken narrativ kompetens som utvecklas av att spela rollspel, att skriva och läsa fan fiction eller att läsa så kallade sanna berättelser ur livet. Med fokus på att undersöka narrativ kompetens har vi i projektet valt att i tre delstudier behandla ett representativt urval av berättande medier och genrer. Vi kommer att a) undersöka hur narrativ kompetens utvecklas genom elevers användning och produktion av texter i skolan, b) studera vilken narrativ kompetens elever utvecklar i mötet med olika mediala uttryck på fritiden, c) göra en undersökning av intrigens funktion och betydelse i olika medier och genrer.

Skapa förståelse för meningsskapande processer

Projektet vill bidra till den ämnesdidaktiska forskningen genom att skapa förståelse för de meningsskapande processer som äger rum i samband med berättande i olika former, när traditionella förklaringsmodeller inte längre räcker till. I anslutning till projektet har Stefan Lundström och Christina Olin-Scheller publicerat artikeln "Narrativ kompetens", Tidskrift för litteraturvetenskap 3-4/2010 och Anders Öhman har publicerat "Berättelserna och populärkulturen" i Svensklärarföreningens Årsbok 2008.

I projektet deltar fil.dr. Stefan Lundström, Luleå tekniska universitet, docent Anna Lyngfelt, Göteborgs universitet, docent Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet, fil.dr. Maria Ulfgard, Uppsala universitet och professor Anders Öhman, Luleå tekniska universitet.

Text: Anders Öhman
anders.ohman@ltu.se